Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

In 1974 the three municipalities of Åsele, Dorotea and Fredrika were amalgamated despite of hunger strikes, mass protests and a serious threat of violence. But after six years the marriage shattered as Dorotea left the other two after years of continued struggle. In 2005 the idea of an amalgamation of Åsele, Dorotea and Vilhelmina municipalities was brought to life by an older and ever declining population.By creating a democratic ideal type consisting of the three variables ? legitimacy, participation and identity ? this study assesses what impact an amalgamation of the three municipalities might have on local democracy.Combining a qualitative and a quantitative approach this study concludes that amalgamating the municipalities today could create a democratic unit lacking legitimacy, having a weak identity and impeding participation. But the study also brings forth that the impact of an amalgamation upon the variables of the ideal type as defined is not written in stone.

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications.

This candidate thesis concerns the ?all but forgotten? material from the bronze age site named ?Raä 977, Hansbo 1:3, Vojmsjön, Vilhelmina?. During 1975-76, an archaeological dig was carried out by Västerbottens museum led by Ulla Walukiewich in an attempt to preserve the information the site held, before it was destroyed by the erosion brought on by the recently regulated sea ?Vojm? (Vojmsjön). The archaeological dig yielded a stunning amount of finds, samples and information previously unknown.

Vilhelmina är en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vända trenden krävs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att återvända till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnära boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhälsan och trivseln i alla åldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjälp av en innehållsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som är viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen på ett hållbart sätt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjälp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv på skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har använts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mångbruk.Därefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan åstadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig målgrupp och i konkret planering satsa på attraktivt boende med beaktande av skogsskötselåtgärder för estetiska och sociala värden i naturmiljöerna, samt förbättrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Sveaskog AB har av sin ägare svenska staten fått i uppdrag att sälja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stärka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förväntas bli lättare för enskilda privatpersoner att få en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försäljningsprocessen och vilka fastigheter som sålts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det påverkat dem och omgivningen har också studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstå försäljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att välja områden till försäljning.

In the light of the problems the media industry are struggling with, local news reporting is only one of the challenges the news organizations are facing. When local editors is being moved to the cities the tie with the local community is being severed.The aim of this study has been to analyze how the inhabitants of Vilhelmina municipality talks about their experiences of local journalism. With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) this study examined the discourses of local journalism, social media, journalism's role and municipal policy. The theorectical framework consisted theories of media and democracy, convergence culture and discourse theory.The survey was conducted with four focus groups interviews. The focus groups were divided in different cathegories based on the participants experiences, ages and employment.

Resandet mellan länder i världen har ökat vilket även medfört att fler turister från andra länder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som är beläget i Lappland anses av utländska turister vara ett exotiskt resmål, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB är ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd från kommunen vill ändra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lära och anamma deras tillvägagångssätt.Med denna utgångspunkt valde vi i samråd med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking där Welw AB jämförs med två liknande turistföretag i Kärnten, Österrike. I Kärnten, som anses vara ett välkänt turismområde, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgängliga i Vilhelmina kommun.

På grund av det rådande ekonomiska klimatet tvingas många kommuner till besparingar och nedskärningar av personalresurser. Detta gör att kommunen även i många fall ser över möjligheten att anpassa Räddningstjänsten. Då det är Länsstyrelsen uppgift att granska kommunernas räddningstjänstorganisation så efterfrågade de en rapport över situationen i Västerbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen står sig i förhållande till andra kommuner med liknande förutsättningar. Arbetet avgränsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun då dessa per definition är glesbygdskommuner och har länets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig på dessa orter mångdubblas under vissa perioder av året.

The purpose of this thesis is to show how a good approach can be designed, focusing on the southern approach to the Swedish town Vilhelmina. Prior to the car being part of everyday life, the approach was a road where the town showed itself from the very best side. When the amount of traffic increased, so did noise and other disturbances, and as a consequence industrial areas replaced the residential buildnings at the approaches. Today, the pendulum is turning back and in recent years the approach is regarded as a place to introduce the town. The approach is also the place where cars should slow down from the speed of the main road to the speed of the city.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt.Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa.I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd.

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun.Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen..

Due to the forest industry downsizing, many communities in rural forest regions in Canada and Sweden are facing problems to survive. In order to create community sustainability, resilience and well-being in remote forest regions, the view on the forest resources has shifted towards multiple use, through the concept of sustainable forest management (SFM). Beside the economic and ecological elements of sustainability, the social forest values are needed, contributing to the human well-being, local participation, stakeholder collaboration, human rights and cultural connection. In this thesis the embodiment of the social component of SFM within Prince Albert Model Forest (Canada), and Vilhelmina Model Forest (Sweden) will be examined. Being partners and facing similar challenges as rural boreal forest regions, the two model forests are compared through analysis of projects and activities, conducted interviews and organization documents. Looking at projects mentioned as successful by the interviewees, they all have elements from the social values of SFM. The direction can be explained by the introduction of the Forest Communities Program in Canada, demanding the Model Forests to work towards community stability and resilience, the Model Forest organization concept itself and the way global focus are increasing around social forest values. In the future, it may be important that the role of the MFs enable some kind of political authorization and legitimacy in order to improve conflict solving and indigenous rights equality.