Minken (Mustela vison) är en relativt ny svensk art som sägs härstamma från rymning/utsläpp från minkfarmer under det senaste århundradet. Arten är en toppkonsument i näringskedjan och har visat sig vara mycket känslig för olika miljöföroreningar. Effekter på reproduktionen har setts vid utfodring med PCB-kontaminerad fisk samt i varierande grad i samband med exponering av andra miljögifter. Minken har även föreslagits som en lämplig art när man övervakar miljöföroreningstrender. Kryptorkism är en av utvecklingsrubbningarna som är relativt vanligt förekommande på minkfarmer och som också hittats hos vilda minkar.

Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

Delfiner i fångenskap lever i en miljö som långt ifrån liknar deras naturliga habitat. Djuren hålls i pooler av olika storlekar och djurgruppernas sammansättning speglar ofta inte gruppsammansättningen i det vilda. Dagarna är fyllda av rutiner, och många delfiner tränas för att delta i shower. Hållningen påverkar delfinernas beteenden, och leder till att de börjar uppvisa beteendemönster skiljda från de vilda delfinernas. Vissa beteenden utesluts, till exempel födosöksbeteenden, medan andra beteenden istället förstärks. Stress kan uppkomma då djuren försöker anpassa sig till miljön de lever i.

De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet. Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, så kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom från samma kategori av djur eller om det fanns med någon bild från en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför målbilder av ormar skilde sig från målbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i gråskala resulterade i snabbare, långsammare eller lika snabba responser som bilder i färg. Kortare reaktionstider observerades för målbilder av ormar än för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

Bakgrunden till arbetet var att Länsstyrelsen i Västra Götaland såg att det fanns behov av ett tydligare och mer djurskyddsinriktat graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur. Syftet med arbetet var att utforma ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur anpassat för djurskyddskontrollanter. Detta genomfördes genom att studera befintlig litteratur samt att utföra intervjuer med djurskyddskontrollanter och en officiell veterinär på ett slakteri.Det har visat sig vara ett stort problem med smutsiga djur inom nötkreaturshållningen. En av orsakerna till detta är hög produktion, som gör att djuret måste äta mer kraftfoder och mindre grovfoder. Detta gör att avföringen blir lösare och lättare fastnar i pälsen.

Av tradition prioriteras trafiksäkerheten vid gestaltningen av vägens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner än så. De perspektiv som det här arbetet belyser är trafiksäkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse längs vägen samt produktion. Vägen har en fragmenterande effekt på landskapet, vilket påverkar växter, djur och kulturvärden, men rätt utformning och skötsel av vägkanterna kan minska vägarnas negativa effekter. Sveriges vägkanter omfattar idag långt över 200 000 ha, så det är inte svårt att se att förändring kan göra skillnad. Utformad och skött på rätt sätt kan dessa vägkanter ex.

Denna uppsats riktar sig främst till djursjukskötare och beskriver kaniners och gnagares ursprungliga miljö, naturliga beteende samt omvårdnad av djuren i klinikmiljö.Omvårdnadsdelen i denna uppsats innehåller skötsel, hantering av kaniner och gnagare, medicineringsteknik samt hur kliniken bäst bör anpassas efter dessa djur. Syftet med vår uppsats var att ta reda på den optimala miljön för kaniner och gnagare på klinik samt hur de bör hanteras vid undersökning och behandling. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier,intervjufrågor till kliniker samt ett studiebesök på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Kaniner och gnagare är mycket känsliga för stress vilket bör beaktas när djuren hanteras. Även kliniken bör anpassas för att minska stressnivån hos kaniner och gnagare.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med djur och djuren själva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.

Forskning som har undersökt hur djur påverkar människan har funnits i många årtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som området expanderade kraftigt. Många vetenskapliga discipliner har intresserat sig för ämnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan på människans välbefinnande och mående. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur människor som har återhämtat sig från psykisk ohälsa konstruerar berättelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft någon form av psykisk ohälsa och som i sin återhämtningsprocess spenderat tid på en hästgård. Vi har också genomfört deltagande observationer på denna gård som vi sedan har använt i vår analys.

Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesdjur och levnadsområde. Dessutom hotas djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

Stress innefattar händelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och händelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. Sällskapsdjur framkallar positiva känslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstånd, och bidrar till indirekta positiva effekter på hälsa. Sambandet mellan ägarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurägarskap. Att djurägare upplever mindre stress än icke-djurägare bekräftades.