Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen.

Bakgrund och problem: Goodwillpostens behandling i redovisningen är ett ämne som diskuterasflitigt i branschrelaterad litteratur. Problemet är att bolag i olika grad identifierar immateriellatillgångar, en skillnad som får följder för om värdet skrivs av eller nedskrivningsprövas. Dånedskrivning i litteraturen anses medföra högre resultat kan underlåtelse att redovisa immateriellatillgångar användas i syfte att påverka resultatet. Denna resultatpåverkan kan även utnyttjas som ettmedel för att gynna företagsledare i samband med särskilda situationer i företaget.Syfte: Syfte med studien är att se huruvida de studerade bolagens redovisade resultat påverkas avatt företaget har identifierat samtliga immateriella tillgångar som ingår i goodwillposten, vilkaskrivs av över en bestämd nyttjandeperiod, jämfört med nuläget att posten nedskrivningsprövas.Givet att resultaten skiljer sig åt undersöks om indikationer på resultatmanipulering finns i detempiriska materialet.Avgränsningar: Studien omfattar de bolag, inom branschen för konsumenttjänster, som vidstudiens tidpunkt var noterade på någon av listorna Small Cap, Mid Cap eller Large Cap på NasdaqOMX Stockholm. De år som studeras är 2008-2013.Metod: Materialet som studeras är huvudsakligen inhämtat från årsredovisningar tillhörande deföretag som ingår.

Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillämpades vanligen fast prissättning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lätt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera används i större utsträckning anbudsförfarande och intervallprissättning där investerare lämnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissättningen. Studien utgår från att en del av marknadens förväntningar inkluderas i priset vid intervallprissättning vilket i sin tur skulle minska aktiens volatilitet efter introduktion.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om aktiens volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende på vilken av de två metoderna som använts för att prissätta aktien samt hur val av prissättningsmetod påverkar en aktiens underprissättning och avkastning efter introduktionen.Genomförande: Studien består av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information från de prospekt som upprättats i samband med bolagens introduktion på börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjälp av ickelinjära regressionsanalyser där prissättningsmetod, betavärde, underprissättning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler.Slutsats: Studien visar att bolag som tillämpat fast prissättning uppvisar högre volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissättningsmetod därmed har en viss påverkan på volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsåret..

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige.

SyfteSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumärke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten är att även beskriva och analysera hur företagets nätverksrelationer används och bidrar till varumärkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades även två forskningsfrågor:Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumärke och image i musikbranschen?Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nätverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumärke i musikbranschen?  MetodDenna uppsats är av en kvalitativ fallstudieundersökning med något av en abduktiv karaktär. Fallstudieföretaget jag valt är Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-avtal.

Crowdfunding är en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sätt innebär crowdfunding att en projektägare vänder sig till allmänheten, det vill säga en större krets finansiärer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. Föremålet för den här uppsatsen har främst varit den form som baseras på ägarkapital, här kallat crowdequity, och den svenska rättens inverkan på finansieringsformen.

Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

Denna uppsats kartlägger de centrala faktorerna som påverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De främsta faktorerna är ökat intresse för styrelsens funktion bland allmänheten, ökad opinion kring mångfald i styrelsen samt förändring av styrelsens funktion.

Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid.

Många medlemsstater inom EU tillämpar idag sätesprincipen. Denna princip innebär att bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller där bolaget har sitt säte (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillämpar dock registreringsprincipen vilken innebär att ett bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller i den medlemsstat där det är registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. Motsättningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begränsad. Denna fråga har de senaste åren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden från EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Überseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats är att analysera vad EG-domstolens rättspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.