Sök:

Sökresultat:

1522 Uppsatser om Viktigare förändring - Sida 41 av 102

Stil och identitet Om tonÄrsflickors sÀtt att uttrycka sig

Stil och identitet Àr tvÄ viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhÀlle har ungdomsperioden blivit lÀngre och det Àr viktigare Àn nÄgonsin att uttrycka sin personliga stil och pÄ sÄ sÀtt visa vem man Àr. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill sÀrskilja sig frÄn andra. I och med detta sÄ skapas olika stilar dÀr klÀder, musik, fritidsintressen och kompisar Àr viktiga identitetsmarkörer.Detta ÀmnesomrÄde intresserar mig mycket och jag har sÄledes valt att undersöka vad stil innebÀr för ett antal flickor i tonÄren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhÄllandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i Är 8.

Motiv till att arbeta med CSR : En fallstudie av ett stort svenskt globalt klÀdföretag för Ären 2000 till 2010

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera förÀndring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klÀdföretag för Ären 2000 till 2010. Vidare Àmnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att pÄverka detta.FrÄgestÀllningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömÀssigt ansvar förÀndrats inom H&M mellan Är 2000 och 2010?- Hur kan ovanstÄende förÀndring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrÄn legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats anvÀnds legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som pÄverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats Àr hÀmtad ur H&M:s Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för Ären 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrÄn den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förÀndrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förÀndringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv dÀr CSR har blivit en allt viktigare del.

Idrott, ja! Men vart tog hÀlsan vÀgen? : en studie av hur Ätta lÀrare legitimerar sitt Àmne

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa legitimerar sitt Àmne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar ocksÄ upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsÀmnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lÀrarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen.

Reklam som kommunikationsverktyg inom kommunal verksamhet: en fallstudie av SkellefteÄ och UmeÄ kommun

Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.

Utbildning inom KriminalvÄrden : En kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av de lokala arbetsplanerna i Region Syd

Syftet med detta examensarbete Àr att med hjÀlp av en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys nÄ en djupare förstÄelse och kunskap kring innehÄllet och likvÀrdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom KriminalvÄrden, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvÀrdigheten avseende dimensioner sÄsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen anvÀnder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och grÀsrotsbyrÄkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero pÄ. Resultat av vikt som presenteras Àr att antagnings- och urvalsprocessen likvÀrdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsÀttningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier.

Karakterisering av en magnetreologisk dÀmpare

Den passiva hjulupphÀngningen Àr i moderna fordon en stor begrÀnsning dÄ allt högre krav stÀlls pÄ komfort samtidigt som trafiksÀkerheten Àr viktigare Àn nÄgonsin. Med en passiv hjulupphÀngning fÄr tillverkaren alltid göra avvÀgningar mellan komfort och vÀghÄllningsegenskaper hos sina fordon. Denna avvÀgning beror pÄ att karaktÀren hos en passiv hjulupphÀngning inte kan pÄverkas sÄ att den klarar av att absorbera underlagets ojÀmnheter och samtidigt uppnÄ maximal kontakt mellan dÀcken och underlaget vid kurvtagning.Med dagens anvÀndningsomrÄden stÀlls Àven höga krav pÄ lastningsmöjligheter.Fordonet ska sÄledes fungera lika bra olastat som fullastat. Denna rapport undersöker möjligheten att anvÀnda en magnetreologisk dÀmpare för att uppnÄ en semi-aktiv hjulupphÀngning. Med en sÄdan lösning kan dÀmparens styvhet Àndras vÀldigt fort vilket gör det möjligt att aktivt optimera hjulupphÀngningen men för att Ästakomma detta mÄste dÀmparens karaktÀr vara kÀnd.

Modell för inhÀmtning och presentation av faktaunderlag för LÀnsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Riskfylld institutionsvÄrd Hinder och möjligheter vid kartlÀggning av ungdomars- risk- och skyddsfaktorer

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

EQ som fenomen-Emotionell intelligens i praktiken- Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning

Med vÄrt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd pÄ klassrumsklimatet. Vi har fÄtt ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell trÀning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell trÀning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, dÀr vi rent praktiskt har arbetat med emotionell trÀning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. VÄr slutsats Àr att eleverna har fÄtt ett positivt förhÄllningssÀtt till emotionell trÀning och att de ser positivt pÄ ett fortsatt arbete i Àmnet. VÄrt resultat pekar pÄ att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, dÀremot har vi observerat mÀrkbara förÀndringar hos den enskilde individen.

Genus i sportjournalistik : En studie av rapporteringen frÄn tvÄ mÀsterskap i fotboll i SVT och TV4

Den hÀr uppsatsen har undersökt och jÀmfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mÀsterskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frÄgestÀllningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kÀnnetecknade rapporteringen av de bÄda landslagen.För att besvara frÄgestÀllningarna anvÀndes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehÄllsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehÄllsanalysen. Uppsatsen utgick frÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter, en genusteori som innebÀr att genus Àr en social konstruktion och en medieteori om att medier kan pÄverka samhÀllets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvÀrderades som viktigare och fick mer utrymme Àn damlandslaget i bÄda kanalerna. BÄda kanalerna hade fler inslag och lÀngre sÀndningstid för herrlandslaget.

Att mÀta innovativ kultur : En fallstudie av Eskilstuna kommuns medarbetarenkÀt

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.

?Tusen gÄnger godare?

Med anledning av att det blir allt vanligare att Àta mÄltider utanför hemmet och att regeringen har en vision om att Sverige ska bli ett internationellt matland dÀr fokus inte ligger pÄ nÀringsperspektivet vÀcktes intresset att studera förestÀllningar om hÀlsosam mat bland kockelever. Det blev ocksÄ studiens syfte. Genom att kombinera fokusgrupp och observation vid valet av metod framkom en bred förstÄelse av fenomenet hÀlsosam mat i en restaurangkontext genom tre teman: branschens normer, hÀlsoaspekter och kommande yrkesprofession. Branschens normer visade sig styr elevernas tankar kring övriga teman i stor utstrÀckning. Resultatet visar Àven att deltagarna tycker att smaken och presentationen av maten Àr viktigare Àn att maten Àr hÀlsosam.

Intellektuellt kapital - samspelet mellan intern och extern rapportering

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har pÄ senare tid blivit en viktigare del avföretags vÀrdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital Àr dÀremot inte sÀrskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavÀrdedrivarmÄtt pÄverka sÄvÀl val av interna prestationsmÄtt som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom omrÄdet, senareforskning ger Àven anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades frÀmst in frÄn vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehÄllsanalyser av deundersökta företagens Ärsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfÄ en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet : 11 § MBL i teori och praktik

Enligt 11 § MBL Ă€r arbetsgivaren skyldig att pĂ„ eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frĂ„gor som utgör viktigare förĂ€ndring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anstĂ€llningsförhĂ„llandena för arbetstagarna. Denna primĂ€ra förhandlingsskyldighet gĂ€ller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att belysa den hĂ€r primĂ€ra förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillĂ€mpas i praktiken. FrĂ„gestĂ€llningarna som behandlas Ă€r dĂ€rför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frĂ„gor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sĂ€tt att komma överens Ă€n genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller Ă€r det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frĂ„gor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs pĂ„ ett företag i syfte att studera den praktiska tillĂ€mpningen av nĂ€mnda lagrum.PĂ„ företaget dĂ€r undersökningen Ă€gde rum har tillĂ€mpningen av arbetsgivarens primĂ€ra förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifrĂ„ga har stĂ„ende möten en gĂ„ng i veckan dĂ€r personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna Ă€r nĂ€rvarande.

Bör man ge elever matematiklÀxor? : En studie om elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->