Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

Jag har formulerat tvÄ teser; om modersmÄlsundervisning gynnar andrasprÄksinlÀrning eller inte. Jag har gjort fyra intervjuer med elever frÄn Ärskurs 9 som handlar om elevers syn pÄ modersmÄl och om dessa intervjuer stödjer nÄgon tes i dessa tvÄ perspektiv. Mina tvÄ frÄgestÀllningar Àr: Hur ser eleverna pÄ sina förstasprÄk? Anser de att modersmÄlsundervisningen har gett dem ett verktyg till att lÀra sig bÀttre svenska? Mina slutsatser Àr att de flesta elever inte tror att modersmÄlsundervisningen har gynnat dem i andrasprÄksutveckling. Detta betyder naturligtvis inte att en hel teori/tes skulle vara felaktig, detta Àr en mindre undersökning som jag jÀmfor med annan forkning.

Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med denna studie Àr att undersöka den amerikanska arménsförestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frÄgestÀllningar som ska ge mig svaret Àr: Vilka förestÀllningarom motstÄndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter Àr detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotstÄndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.MotstÄndsgruppen Àr svÄr att skilja frÄn andra som gör motstÄnd eller protesterar. Det kan finnasflera motstÄndsgrupper, men motstÄndsgrupper klumpas ihop med milis, gÀng, kriminella, utlÀndskaagenter och terrorister. MotstÄndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill ÄtgÀrda verkligaeller upplevda missförhÄllande.

Enligt forskning har lÀroböckerna i matematik pÄ gymnasiet inget krav pÄ sig att följa kurs- och lÀroplan. Studier visar Àven pÄ att matematik Àr skolans tystaste Àmne dÀr en stor del av undervisningen Àr beroende och utgÄr frÄn lÀroboken. VÄr studie syftade till att undersöka hur valet av ny lÀrobok i matematik pÄ gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematiklÀraren. Som underliggande frÄga har vi kopplat till hur stor vikt som lÀggs vid kurs- och lÀroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkÀter.

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hÀlsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstÄ aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsstÀllelse med livet i allmÀnhet. Undersökningsgruppen rekryterades frÄn en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras pÄ ett bra sÀtt inom givna tidsramar krÀvs en vÀl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus pÄ sociala och personliga egenskaper, för att uppnÄ en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare pÄ företag av varierande storlek i branschen.

Uppsatsen behandlar Àmnet alkohol i arbetslivet och syftet Àr att undersöka instÀllningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som pÄverkar detta.FrÄgestÀllningarna Àr;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i sÄ fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt Àr nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns pÄ orten, sÄ kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan pÄ instÀllningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tÀnkas pÄverka de anstÀlldas instÀllning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen sÀger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som Àr till grund för vÄr analys. Dessa tre delar Àr; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

Detta kandidatexamensarbete handlar om en konstruktion av ett sÀkerhetsystem för tÄg med fokus pÄ programmering av systemet. Programmeringen görs genom att anvÀnda realtidsoperativsystemet ?C/OS-II som idag Àr en av vÀrldens mest kÀnda och anvÀnda för mikrokontrollers. Programmet laddas sedan ner till en mikrokontroll för att testas. AnvÀndningen av ?C/OS-II blir ocksÄ syftet av detta arbete dÄ jag vill visa hur anvÀndbar den Àr.Rapporten börjar med att beskriva de olika komponenter som ingÄr i tÄgsystemet och fortsÀtter genom att ta upp det programmeringskod som Àr det viktiga i detta arbete.

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier anvÀnds i en klass i utlandet dÀr kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar Àven elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. DÀrtill har ocksÄ elevernas attityder till sprÄket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgÄr ifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gÀller valet av litteratur.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förstÄelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhÀllet och de tillvÀgagÄngssÀtt olika aktörer, dÀribland socialarbetare, har nÀr de arbetar med detta. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten anvÀnde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att sprÄk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhÀllet. Socialarbetarna i vÄr studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det Àr boendepersonalen/familjehemmet och de gode mÀnnen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt frÄn samhÀllets sida och att socialarbetarna ansÄg att de dokument som anvÀnds inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.