FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gÄtt tillvÀga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.AvgrÀnsningar: Vi har i studien avgrÀnsat oss till ett fallföretag vilket innebÀr att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har Àven avstÄtt ifrÄn att fördjupa oss i utvÀrdering och uppföljning av strategin.Metod: En fallstudie har genomförts pÄ ett IT-företag, dÀr vi har genomfört intervjuer pÄ tre olika nivÄer i organisationen. UtifrÄn den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.Resultat, slutsatser: Svaret pÄ frÄgestÀllningen Àr att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur dÀr företagets olika affÀrsomrÄden fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt efter mÄlstyrning samt ?empowerment?. Viktiga övergripande faktorer Àr organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förÀndring..

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

AnvÀndartillfredsstÀllelse har visat sig vara ett viktigt mÄtt pÄ informationssystems framgÄng. Mycket forskning om anvÀndartillfredsstÀllelse med traditionella informationssystem har utförts. Data Warehouse Àr dock ett nytt fenomen som pÄ flera sÀtt skiljer sig frÄn traditionella informationssystem. Denna uppsats syftar till att utforska vilka faktorer som Àr viktiga för anvÀndartillfredsstÀllelse med Data Warehouse samt att diskutera kring dessa faktorers betydelse. För att kunna göra detta har en flerfallsstudie med fem anvÀndare utförts.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnÀrliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter pÄ EU:s hemsida. SyftetÀr att ta reda pÄ vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehÄllsmÀssigaskillnader och likheter det finns mellan kÀlltext och mÄltext dÄ detfinns restriktioner sÄsom utrymme och mÄltexten inte fÄr avvika för mycketfrÄn kÀlltexten. Resultatet visar att översÀttaren ibland har varit tvungen att geavkall pÄ framförallt syntax och semantik för att mÄltexten ska bli lÀttförstÄeligoch ligga pÄ rÀtt nivÄ för sitt syfte, nÀmligen att informera allmÀnhetenom EU:s arbete..

Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vad som Àr karaktÀristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion Àn ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frÄgor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hÀlsotillstÄnd, sjukfrÄnvaron, berusning, tillgÀnglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrÄn Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrÄn det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhÀlle..

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utstrÀckning av ohÀlsa. Arbetet med denna patientgrupp stÀller krav pÄ sjukvÄrdspersonal, vilka bör besitta en djupare förstÄelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna pÄ en vÄrdmottagning för flyktingar. Metod: Studien Àr av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvÄrdspersonal vid utvald vÄrdmottagning.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Detta Àr ett examensarbete om hur man gÄr tillvÀga för att skapa ett flertal animationssekvenser baserade pÄ bildmanus och andra viktiga faser under animationsprocessens gÄng, som t.ex modellering. Hela examensarbetet Àr baserat pÄ ett pÄgÄende serieprojekt, Desert Rose. Projektet behandlar visualisering och gestaltning av karaktÀrer samt överföring mellan 2D till 3D-miljö. Examensarbetet Àr en konceptuell animation dÀr pÄhittat grÀnssnitt (hÀlsomÀtare, ammunition etc.), engelsk dialog, filmsekvenser och konceptuell spelbarhet förekommer.Resultatet blev en blandning mellan ett konceptuellt spel och en animationsfilm, med animatics inslag. Bildmanuset förblev en mycket viktig faktor under processen.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund Àr dels min mÄngÄriga yrkesverksamhet som bildlÀrare i gymnasieskolan och den tveksamhet gÀllande lÀroplanens relevans som jag lÀnge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten pÄ den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier pÄ b- och cnivÄ, Àr att lÀroplanen Àr otydlig i syfte och mÄlsÀttning och har en teoretisk grund som Àr bÄde torftig och Älderstigen, och dÀrigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vÄr tids kultur. Arbetet Àr tvÄdelat.

Företag idag mÄste kunna hantera enorma mÀngder information vilket gör att sökningar blir tidskrÀvande, och viktig information kan lÀtt förbises. Som en lösning pÄ informationsproblemet har mÄnga organisationer investerat i en företagsportal. Detta Àr en dyr investering och i teorin pÄstÄs att det endast Àr kostnadseffektivt för stora företag att implementera ett sÄdant verktyg. Det finns dock medelstora företag som har mindre företagsportaler och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att ge en bild av hur företagsportalen i sin helhet kan stödja anvÀndarna och visa vilka av teorins funktioner, som Àr centrala och bör prioriteras. Vid intervjuer med anvÀndare av företagsportaler i medelstora företag, har de intervjuade fÄtt bedöma hur olika portalfunktioner fungerar som stöd i arbetet och vilka de anser vara viktigast.