Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Uppsatsen Àr en fallstudie om vad 18 ungdomar, som lÀser det sista Äret pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gÀller studier och yrken de kommande tio Ären. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet pÄverkar ungdomarnas syn pÄ framtiden vad gÀller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet pÄverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor samt skriva tvÄ mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjÀlp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerförÀldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna Àn vad de andra eleverna har.

Studiens syfte Àr att se hur individualistiska och kollektivistiska vÀrderingar kan förstÄs ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ kulturell identitet. I ett bekvÀmlighetsurval hittade vi respondenter frÄn Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra SprÄk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien pÄ svenska studenter pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhÄllande till Hofstede?s data gÀllande kulturella vÀrderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara pÄ ett enkÀtformulÀr som Àr utformat av Ph.D.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera lÀrare och studenter med olika kulturella bakgrunder pÄ Högskolan i GÀvle för att undersöka om kulturkrockar uppstÄr studenter emellan samt mellan studenter och lÀrare. En ytterligare aspekt var Àven att utröna lÀrarnas ledarstilar.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, dÀr det empiriska materialet baseras pÄ nio intervjuer med lÀrare och studenter pÄ Högskolan i GÀvle, samt tvÄ egna observationer. SekundÀrdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ÀmnesomrÄdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lÀrare Àr medvetna om att kulturella skillnader rÄder, men att de trots detta inte gör nÄgot för att lösa eventuella problem som uppstÄr. DÄ det rÄder en saknad av mer auktoritÀr ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att fÀrre studenter i framtiden kan komma att vÀlja Högskolan i GÀvle som sitt lÀrosÀte om högskoleledningen inte ÄtgÀrdar de problem som finns.Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes pÄ en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas dÀr.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut pÄ marknaden Àr ingen nyhet, det harpÄgÄtt under flera Är, trots detta Àr det fortfarande ett högaktuellt Àmne att forska kring dÄ flerafrÄgetecken fortfarande kvarstÄr.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda lÀnderna,England, Spanien och Sverige. Men pÄvisar Àven att Spanien skiljer sig ytterligare frÄn bÄdeEngland och Sverige som dÄ har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive vÄra intervjuobjekts syn pÄ detta. Studien bygger pÄen kvalitativ ansats med hjÀlp av intervjuobjekt frÄn tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in frÄndessa företag jÀmfördes med teorin vi lÀst pÄ och dessa jÀmförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att pÄverka ledarskap och attdessa faktorer pÄverkar ledarna beroende pÄ vilken kultur de kommer frÄn. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet Àr mer likasinnade, i förhÄllande till det spanska somskiljer sig en aning frÄn de tvÄ övriga.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..

Bakgrund: Den vÀxande kulturella mÄngfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhÀllet och inte minst för sjukvÄrden. Kultur Àr universellt för alla mÀnniskor och speglas bland annat av faktorer som religion, vÀrderingar, sprÄk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar vÄra uppfattningar av hÀlsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smÀrta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vÄrdande kan förstÄs pÄ olika sÀtt och krÀver dÀrför kulturellt kompetenta vÄrdgivare. Syfte: Syftet Àr att belysa hur vÄrdtagare med olika kulturella bakgrunder och vÄrdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvÄrden.Metod: Litteraturöversikt dÀr tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanstÀllts.

I modersmÄlsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull sprÄkutvecklingsmiljö som tar hÀnsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men Àmnet möter ocksÄ flera hinder, vilka i hög grad pÄverkar undervisningen. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka möjligheterna för modersmÄlsundervisningen att frÀmja sprÄkutvecklingsprocessen, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmÄl Àn svenska.Uppsatsen innehÄller en teoretisk del som utgÄr frÄn tidigare forskning. Detta avsnitt visar pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för invandrarelevernas sprÄkliga utveckling och hur denna process Àr nÀra knuten till frÄgor om kultur och identitetsskapande. Den hÀr delen av arbetet lyfter ocksÄ fram de viktigaste problemomrÄden som har identifierats i den tidigare forskningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska hÀndelser och begrepp som Àr det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie pÄ Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. EnkÀten fokuserar pÄ frÄgestÀllningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram Àr bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberÀttelsens och berÀttandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det Àr en metodologisk studie med strÀvan att fokusera pÄ livsberÀttelse, bÄde som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats pÄ min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberÀttelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgÄngspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvÀrldbegreppet, social konstruktionism, livsberÀttelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberÀttelse berÀttas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berÀttelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berÀttaren lever i..

Som privatpersoner ser vi vÀrlden och framförallt Europa krympa framför vÄra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för vÀrldens företag. Möjligheten att för företagen kunna anstÀlla personal frÄn alla vÀrldens hörn gynnar bÄde den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfÀllet i akt att genom arbetslivet upptÀcka nya delar av Europa men Àr det verkligen sÄ enkelt? I Italien som Àr Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan lÀnderna Àr dÀrför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att tvÄ kulturer möts eller Àr vÄr bild av att italienska och svenska ledare Àr tvÄ helt olika ledartyper endast en förlegad förestÀllning som för var dag som gÄr suddas ut allt mer.

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pÄgick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lÀrare ocksÄ medverkade frÄn universitetet. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svÄrigheter i deras arbete grundar sig pÄ de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppvÀxt.

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer frÄn olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvÄrigheter mellan personer frÄn olika kulturer vilket kÀndes utmanande och frustrerande. För att underlÀtta kommunikationssvÄrigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjÀlp av tolk, flersprÄkig vÄrdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svÄrigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att mÄnga besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förstÄelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvÄrdnad pÄ sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bÀttre redskap att möta patienter frÄn olika kulturer nÀr de börjar arbeta.