Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Människan är till sin natur en social varelse och många sammanhang förutsätter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebär en stark rädsla för att bli utsatt för andra människors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med många aktiviteter i vardagen, som t.ex. att läsa högt inför andra människor, gå på fest eller äta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur några arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förändringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk på skogslevande arter är habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang är begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utsträckning arter kan röra sig mellan lämpliga habitatfläckar i landskapet. Konnektiviteten för en art är beroende av andel lämpliga habitat och artens spridningsförmåga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstånd.

Vårt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krävs av lärare för att skapa en god lärmiljö för alla barn på förskolan. De delar vi finner viktiga utifrån litteraturen för att skapa en god lärmiljö är att som lärare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlärning skall kunna ske, där lärares förhållningssätt och kompetenser har stor betydelse. I detta har också samarbetet med föräldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda på vad som krävs av lärare för att skapa en god lärmiljö har vi intervjuat lärare på förskolan. Utifrån intervjusvaren är det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser är viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Det primära syftet med detta examensarbete kan sägas vara att skapa en uppfattning hos Skanska Väg & Anläggning Sydost, som är initiativtagare till detta examensarbete, om vad BIM (Building Information Model) är och hur det lättast kan implementeras i deras arbetsprocesser. Det skulle vara omöjligt att täcka in alla aspekter av BIM under den korta tid som funnits till förfogande och inom ramen för detta examensarbete, därför har de aspekter som ansetts vara viktiga för företaget samt författaren lyfts upp för utredning.För att kunna nå dit har examensarbetet till uppgift att kartlägga och synliggöra de skillnader som finns mellan dagens byggprocess och BIM (Building Information Model) och utifrån det föreslå möjliga sätt att implementera denna arbetsmetod hos Skanska Väg & Anläggning Sydost.I examensarbetets första kapitel ges en kort introduktion och bakgrund till hur byggprocessen förändrats under tidens gång. Ett syfte och en frågeställning formuleras och en avgränsning för examensarbetets omfattning görs.I examensarbetets andra kapitel ges den teoretiska bakgrunden till dagens byggprocess. Viktiga aspekter av dagens byggprocess lyfts fram och förklaras. Därefter följer en presentation av begreppet BIM och vad det innebär.

Utveckling och förändring har under senare år blivit en strategiskt viktig faktor för företagens långsiktiga tillväxt. Innovationsförmåga och kreativitet anses vara viktiga faktorer för att utveckling och förändring ska kunna ske och är därför intressanta att studera närmare. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som främjar en innovativ organisationskultur samt att undersöka hur ledarskapet kan bidra till kreativitet inom en organisation. För att uppfylla syftet och kunna besvara forskningsfrågorna har personliga intervjuer genomförts vid Liko, ett företag som utifrån sett betraktas som innovativt. Undersökningen visar att vissa faktorer, bland andra uppskattning och stöd för idéutveckling, är viktigare än andra för främjandet av en innovativ organisationskultur.

Syftet med examensarbetet var att formge en armatur som är mer intressant än de som i huvudsak hänger i ett konferensrum. Att göra något som är spännande att betrakta som artefakt i sig, inte bara som ljuskälla.Men det var även viktigt för mig att se hur det är att arbeta som formgivare med ett företag.Min metod bestod av att undersöka verkliga konferensrum och prata med de som använder dem. Det viktiga var att utgå från användaren och platsen.I min prototyp använde jag plåt, men materialet är inte det viktiga i min produkt, tyngdpunkten ligger på dess form.I mitt skissande utgick jag från en bro, den i sin tur övergick till en vattenvåg som blev som en illusion ? en armatur som är föränderlig beroende på var man står när man betraktar den.Resultatet, blev en för ögat, tilltalande armatur som i dubbel bemärkelse kan lysa upp ett konferensrum..

Vi lever i en värld med konstanta förändringar. I en värld med beslut som drastiskt fattas från olika verksamhetledningars håll. Verksamheter behöver hela tiden kunna möta kraven från kunden och den tekniska utvecklingen. Hur ska man då göra detta? Uppsatsen vars titel är ?Anledningar att implementera SOA? kommer att behandla de anledningar till SOA-implementering som enligt oss är viktiga och prioriterade.

Huvuddelen av plommonproduktionen i Sverige är Prunus domestica-sorter och stora produktionssorter är Herman, Opal, Victoria och Jubileum. De olika sorterna ha olika mognadstid och bördighet. Plommonen mognar fram under augusti-september och fruktens korta hållbarhet gör att plommonproduktionen har minskat i Sverige de senaste åren eftersom odlarna inte hinner sälja frukten under den korta perioden. Genbanker har stort ansvar att bevara det mest intressanta och värdefulla av vad som växer i Sverige. De växtgenetiska resurserna i genbanken har stor betydelse för att förbättra plommonen med hänsyn till bland annat kommande klimatförändring och sjukdomar.

Syftet med vår uppsats är att identifiera funktioner som är viktiga i ett hållbart grönområde och att med hjälp av dessa ta fram en bedömningsmall för hållbara grönområden. Som en andra del i uppsatsens syfte har vi tillämpat vår framtagna mall praktiskt på ett par grönområden i Malmö för att se hur dessa ser ut i förhållande till mallen. Genom en direktobservation har vi bedömt parkerna i förhållande till bedömningsmallen. Resultatet visar att parkerna är socialt hållbara men att de ekologiska och de stadsmiljömässiga aspekterna kunde förbättras..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris..