Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv.Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

AbstraktUppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de själva ser på sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig på tio intervjuer med mellanchefer, genomförda på Trioplast AB i Smålandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanställda- och tjänstemannasidan vad gäller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen är de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sårbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, då målet är att samtliga anställda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning är säkerhetsaspekten, då ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

Björn AlmSpecialundervisning som hjälp för att uppnå målenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts.

Då större skogsföretag lägger ut många arbeten på entreprenad så blir den ekonomiska hälsan hos entreprenadföretagen en viktig fråga för att kunna bibehålla ett långvarigt samarbete. Detta arbete är en fortsättning på Bergs (2009) där syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkätundersökning bland de aktuella företagen och jämföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie är att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrån de ekonomiska nyckeltal som företagen lämnar i sin årsredovisning. En annan del av arbetet är att undersöka om en modell med variabler beroende på förändringar över tiden kan tillämpas. Metoder som används är faktoranalys, principalkomponentanalys, bekräftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod här kallad medelskillnad.

Syftet är att undersöka om ett fokus på kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers måluppfyllelse. Veckouppgiften är ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gärna med hjälp av någon vuxen eller annan person som hjälp. Veckouppgiften lämnas in och bedöms av läraren mot förmågorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

En viktig del av frihetens idé är att varje människa ska ha ett skyddat område av sitt liv där hon är suverän, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig själv, och där ingen annan har rätt att utsätta henne för tvång. Idén om sådana ?sfärer av självbestämmande? kan spåras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. Självbestämmande kräver att var och en följer sina böjelser och strävanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstämmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansåg att inte bara individer utan också grupper av individer skulle kunna omges av sfärer av självbestämmande.

Denna rapport beskriver framtagandet av Katastrofsjukhus, robustare fältsjukhus med förbättrad standard. Jämförelse görs mellan det framtagna Katastrofsjukhuset och uppblåsbara tältsjukhus samt standarden i svenska sjukhus. En färdig produkt finns ännu inte framtagen och rapporten lämnar en hel del lösa trådar, men är en bra grund för mer omfattande utveckling av konceptet och som en idéstudie till en vetenskaplig avhandling eller annan fortsatt forskning.Problemet med befintliga fältsjukhus är främst miljön i operationsavdelningen. Detta är något det lagts stor vikt vid och en strävan att uppnå svensk standard har genomsyrat hela processen. En annan viktig punkt vid framtagandet av Katastrofsjukhus har varit konstruktionens vikt, vilket är tältsjukhusens största fördel.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrån de framställningar som de uppfattar att media har kring yrket. Frågeställningarna utgår från upplevelse av medias bild, hur detta påverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrån framställningen. Studien är en kvalitativ studie där fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien är att socialsekreterarna uppfattar medias framställningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa händelser och framställer socialsekreterare på ett negativt sätt.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård.

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning..

Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur organisationen och kompetensutvecklingen samt handledningen har betydelse för yrkesrollen som biståndshandläggare inom äldreomsorgen. För att besvara syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med fyra stycken biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en mindre Norrlands kommun. Genom denna studie vill jag lyfta fram att biståndshandläggarnas kompetens och kompetensutveckling är viktiga förutsättningar för en god kvalitet i det sociala arbetet samt handledningens betydelse för biståndshandläggarna. Kvaliteten i handläggningarna ökar vid en specialicering.