I den här litteraturstudien är det den historiska utvecklingen gällande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som står i fokus. Vilka är dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spår kan vi se idag och kan vi använda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi står inför många utmaningar i dagens stadsplanering. Klimatförändringar och den globala urbaniseringen sätter allt större press på städerna. Man benämner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats på grund av att allt fler flyttat in till städerna på grund av industrialiseringen.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebär att byrårotation ska bli obligatoriskt, företag av allmänt intresse måste då byta revisionsbyrå efter en begränsad uppdragstid. Obligatorisk byrårotation är tänkt att stärka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen på revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur två synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte låter sig påverkas av omvärlden när de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utåt mot externa parter.Syfte och problemVårt syfte med undersökningen är att utreda förslaget om obligatorisk byrårotation, varför det kan komma att införas och om det stärker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande påverka Sverige med stöd av erfarenheter från Italien, som har haft obligatorisk byrårotation sedan 1974/1975? Huvudfrågan är: Bidrar obligatorisk byrårotation till att stärka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyråer och en nämndeman på EU-kommissionen.

Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en medfödd missbildning. Behandling och planering av vård för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. Vården av personer med LKG har historiskt genomgått förändringar. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling.En journalstudie genomfördes av 89 journaler från Talvårdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter.

Who will win? Popular and literary framing in media coverage of Nobel Prize in Literature by Magnus Wennerberg Autumn 2013Instructor Mats Ekström The question at issue in this essay is how does mass media frame Nobel Prize in Literature? The starting point is to study whether game framing is occuring in media coverage of Nobel Prize in Literature. Previously, game framing has been studied in coverage of politcs, contrasted against issue framing. Game framing means that media frame politics as a game, a contest between politicians about power. This kind of framing is supposed to be used by media in purpose of attracting larger audience.

Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby.

Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning.

AbstractWork to develop the Eurocodes started in 1975 by the European Commission adopted a program to eliminate trade barriers within the construction area. The goal was to create common European design standards that would replace the member countries' own rules. Eurocodes will replace The National Board of Housing Building and Planning, National Rail, The National Road Administration and other agencies' calculation rules for the buildings structures. The transition to the use of Eurocodes looks like this:Eurocodes set to Swedish standards  between 2002 ? 2007They can be used parallel with national standards 2006 - 2009 The total transition is at the end of 2010/2011.Right now is going on a lot of work for replacement of the existing standards to Eurocodes.  The transition to the new calculations` standards, many construction companies and consulting firms facing a big changes and competitions.

In June 2006 the Swedish government decided that the use of energy in buildings should be reduced by 20 percent until 2020, compared to the level of energy used in 1995. To contribute to this goal, the real estate company ?Eskilstuna Kommunfastigheter AB?, set up own goals for their buildings. In 2009, the goal for schools was to have a maximum energy use of 118 kWh/m2year for heating and hot water.The school ?Hållsta skola?, just south of Eskilstuna, exceeds the limit since it used 270 kWh in 2008.

It is found that the properties of the record years of 1965-1975 is leaking a lot of energy andthese properties are facing a major energy efficiency. From the energy aspect, the facade isafflicted with poor thermal insulation which is a big problem. To address this problem addinginsulation is a good alternative to reduce overall energy consumption of a building. Thewindows on these buildings are also a problem from the energy point of view. Therefore,there are many reasons considered for energy upgrading.