Kontext. Det blir allt vanligare att konsumenter vill anva?nda spel och applikationer pa? alla mo?jliga enheter och plattformar och ett sa?tt att go?ra det mo?jligt a?r genom portning. Portning anva?nds fo?r att a?teranva?nda kod, objekt och funktioner utan att beho?va go?ra om allt fra?n bo?rjan. Det blir da? effektivt att uppdatera ett spel eller en applikation till en ny plattform, med lite tid och inte sa? mycket extra planering. Objektiv. I studien letas ett sa?tt att go?ra en portning mellan tva? motorer, samt att identifiera och analysera de sva?righeter som kan uppsta? i en flytt av ett spel/applikation mellan tva? system.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan graden av egentillverkning (ET) och innovation samt hur detta samband i sÄ fall ser ut. Metoden Àr en kombination av litteraturstudier och telefonintervjuer med företrÀdare för 24 olika företag i Europa som tillverkar packningar. De flesta av dessa företag ingÄr i Trelleborgskoncernens Sealing Solutions Division men Àven externa, liknande, företag har ingÄtt i undersökningen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och syftat till att fÄ reda pÄ de olika företagens innovations- och outsourcingsituation. Informationen som erhÄllits frÄn intervjuerna har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt för att finna ett samband mellan graden av ET och innovation.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och dÀrigenom vÀrde, krÀvs kunskap. TvÄ teoribildningar som talar om vÀrde och kvalitet respektive kunskap var för sig Àr Service Management och Knowledge Management. Service Management Àr huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management Àr nÀst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spÀnningar" Äterfinns dem emellan. FrÄgan Àr hur dessa"spÀnningar"hanteras i kunskapsföretags vÀrdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förstÄelsen för kunskapsföretags vÀrdeskapande.

Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma frÄn inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhÄller att motivation Àr ett komplext begrepp som bestÄr av den kognitiva processen, elevernas kÀnslor och de kulturella förhÄllanden som eleverna befinner sig i. UtifrÄn min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har lÀst, har jag fÄtt min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebÀr motivation en rad olika aktiviteter, dÀr lÀraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bÀttre förstÄelse av begreppet motivation som Àr definierat pÄ mÄnga olika sÀtt och anvÀnds i olika teorier och diskussioner.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats Àr att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstÀmmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förvÀntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbÀttra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i VÀsterÄs och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . UtifrÄn litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger pÄ de variabler som förvÀntas pÄverka missnöjeshanteringsprocessen.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som anvÀndes var en enkÀt dÀr frÄgorna var fasta men med inslag dÀr respondenten fick möjlighet att lÀmna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola dÀr tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes dÀr de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Vi hade ett intresse av att se om vi med hjÀlp av den realistiska livsformsanalysen kunde fÄ fram vilka livsformer vÄra deltidsbrandmÀn lever och hur de hanterar balansen mellan ordinarie arbete, arbetet pÄ RÀddningstjÀnsten och sitt övriga liv. Vi ville pÄ sÄ vis fÄ en ökad förstÄelse för deras ?livspussel? och varför man vÀljer att vara deltidsbrandman. Livsformsanalysen löper som en röd trÄd genom hela vÄr uppsats dÄ den belyser hur olika mÀnniskors vardag kan te sig. Alla har en egen definition pÄ vad ?det goda livet? innebÀr och vilka medlen Àr för att nÄ dit.

Sammanfattning:Bakgrund: HjÀrtsjukdom Àr den största folksjukdomen i Sverige och hjÀrtinfarkt drabbar Ärligen ett stort antal mÀnniskor. NÀr en mÀnniska drabbas av en hjÀrtinfarkt kan det leda till en stark kÀnslomÀssig upplevelse och innebÀr ofta en akut kris dÀr ens egen hÀlsa stÀlls i fokus och oro för framtiden uppstÄr. Begreppet ÄterhÀmtning kan ses som en process av att lÀra sig leva pÄ ett nytt sÀtt efter en livsavgörande akut hÀndelse eller kronisk sjukdom. MÀnniskan behöver lÀra sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av ÄterhÀmtning efter en hjÀrtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrÄn litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk ÄterhÀmtning - upplevelser och förÀndringar i dagliga livet, emotionell ÄterhÀmtning ? reaktioner och bearbetning, social ÄterhÀmtning ? stöd frÄn nÀrstÄende och stöd frÄn sjukvÄrdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för ÄterhÀmtning var engagemang, möjligheten att pÄverka sin egen hÀlsa och att Äterta förlorad kontroll för att pÄ sÄ vis kunna ÄtergÄ till ett normalt liv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svÄrigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgÄr att lÀrarna försöker integrera tvÄ olika synsÀtt; det ena representerar den professionella dansvÀrlden dÀr fokus ligger pÄ kÀnsla, intuition och produkten (förestÀllningen). Den andra representerar den skolastiska vÀrlden, dÀr konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) Àr prioriterat. LÀrarna visar alla prov pÄ frustration över betygskriterierna, speciellt dÄ de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svÄröversatta, och de krÀver dessutom en gradering, dÀr det klart framgÄr vad som skiljer olika betyg emellan.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges Àven att pedagogers förvÀntningar och sÀtt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte Àr att undersöka, med tanke pÄ lÀroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet sÀger sig arbeta med genus- och jÀmstÀlldhet.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Textile Grid Àr ett undersökande textildesignprojektsom utforskar olika tekniker och material för atttÀnja pÄ grÀnserna i textil. UtgÄngspunkten Àrett enkelt rutmönster som översÀtts i teknikernatryck, vÀv och trikÄ. Rutmönstret fungerar som enkonstruktion i textilen och genom att jobba medkontrasterna mellan hÄrt och mjukt, samt rörelseoch stabilitet utforskas bÄde textilens utseendeoch rörelse. Resultatet Àr fem material som viksoch formas efter sin egen konstruktion..