Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Syftet med den aktuella kvalitativa studienär att utifrån av empiriska datafördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV(MBT).Metod: Sammanlagt sju äldre från Åboland skärgård som har använt sig av MBT har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.Huvudresultat:Det centrala i MBT visade sig vara samvaron i de virtuella möten där deltagarna träffade varandra och studerandevid högskolan.?Att få och ge stöd genom interaktiva möten?framstod där med som en kärnkategori i analysen av data. I analysen av intervjuerna kunde ytterligare fyra kategorier identifieras som alla var relaterade till kärnkategorin. Dessa kategorier beskriver deltagarnas upplevelser av konsekvenserna av att delta i virtuella möten.

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivani?s (2004) diskursanalytiska ramverk.

Vi har skrivit detta arbete med syftet att ta reda på vilka attityder några lärare och elever har till olika typer av mediala texter. Metoden vi valde att använda oss av var intervjuer. De intervjuade var dels åtta elever i årskurs 4-6 och dels tre lärare som undervisade i samtliga av dessa årskurser Vi kom fram till att böcker är den medieform som används mest i undervisningen men att även andra medier, speciellt film, tycks vara någonting som lärare och elever vill ha mer av i undervisningen. Dessa medier har, under undersökningens gång, visat sig användas på olika sätt och med olika syften, till exempel brukar film användas när ett nytt tema introducerades. Intervjuerna visade att samtliga informanter uppskattar en varierad medieanvändning och anser att det på olika sätt gynnar inlärningen. De slutsatser vi kunnat dra efter att ha analyserat det inspelade intervjumaterialet är att olika typer av mediala texter förvisso värderas högt av både lärare och elever, men användningen av dessa speglar inte alltid dessa värderingar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i läroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i ämnet svenska för gymnasiet. De frågor jag utgått från är följande:Hur behandlas olika bildmedier, såsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i läroböckerna?I vilka sammanhang hänvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i läroböckerna?Hur kommenteras läroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frågor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som läroboken behandlar. I sekundärtexten nämns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebär att böckerna enbart innehåller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin är Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Språkriktighet i text är något som alltid är aktuellt, i och med att språket hela tiden förändras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För många texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska använda ?jag? i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning. I andra sammanhang är det inte alls självklart hur man ska skriva. Att använda sig av samma typ av språk när man skriver skönlitteratur som när man skriver en rapport åt finansdepartementet skulle inte ge så många läsare.

Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam.Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag.Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper.Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att öka förståelsen för synen på kunskap inom ämnet idrott och hälsa genom att undersöka lärarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom ämnet idrott och hälsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen på kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lärarstudenter i ämnet idrott och hälsa har av centrala kunskapsområden och värden inom ämnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lärarutbildningen och som valdes ut efter en enkätundersökning. Intervjuerna analyserades med målet att urskilja variationen av uppfattningar av dels ämnets centrala kunskapsområden, dels ämnets värden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framträder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av ämnets centrala kunskapsområden var hälsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

Svenskämnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film är ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att använda sig av ett sådant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strävar efter att finna undervisningsmetoder som använder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka på arbetsområden inom svenskämnet där dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen är av konsumtionsart, alltså har forskning konsumerats och sammanställts till ett arbete. Jag har sökt och läst forskning inom en mängd områden som alla kan relateras till film inom skolvärlden. Uppsatsen har inte avgränsats till att beröra något särskilt stadie av den svenska skolan, men en koppling till ämnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bär med sig mängder av kulturella erfarenheter när de kommer, det är en svår, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara på dessa erfarenheter. Film är ett visuellt medium som talar till sina konsumenter på många sätt, att ge elever förutsättningar att möta alla dessa meddelanden ligger även det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken områden inom svenskämnet där film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rätt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser.

Bakgrund och problemInköpare på företag har enligt flertalet forskare generellt fått en allt mer strategisk roll med vidgade arbetsuppgifter inom sitt företag. Fokus ligger på att identifiera och använda sig av de bäst lämpade leverantörerna. I konfektionsbranschen där friluftsklädföretag verkar är det viktigt att det finns goda bedömningsgrunder för att utvärdera sina leverantörer och mäta deras prestationer eftersom produkternas kvalitet och funktionalitet är avgörande för företagens framgång. Trots detta verkar det saknas den typen av bedömningsgrunder bland svenska friluftsklädföretag.SyfteAtt inom inköpsfunktionen hos svenska friluftsklädtillverkare studera om leverantörsbedömningar utförs samt identifiera bedömningsgrunder som används av inköparna på företagen för att analysera och utvärdera leverantörernas prestation.MetodEn kvalitativ studie med en abduktiv ansats har genomförts där tre friluftsklädföretag har varit de studerade objekten. För att uppnå syftet med uppsatsen har författarna kombinerat sekundär- och primärdata i form av tidigare forskning med att utföra två telefonintervjuer och en personlig intervju med personer som är ansvariga för inköp och leverantörsbedömningar hos de berörda företagen, Haglöfs, Cross och Fjällräven.Resultat och slutsatserI analysen konstateras att referensramen endast till viss del överensstämmer med materialet som framkommit i empirin.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter.