Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ?de långa linjernas perspektiv?. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare på två förskolor och fyra skolor, upp till år tre samt utbildad talpedagog (bedriver undervisning i röst- och talvård, särskilt i grundskolan) och logoped (sjukvårdens legitimerade röst-, tal-, språk- och sväljningsterapeuter), ser på barns användning av sina röster. Vi har undersökt om det finns behov av röstvård för barnen och om det finns faktorer, främst ljudnivån i barnens arbetsmiljö som påverkar hur barnen använder sina röster. Syftet var också att ta reda på hur lärare ser på sina egna röster och röstanvändning. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Resultatet vi kom fram till var att det är inte särskilt vanligt att barn i förskolan och skolan har röstproblem, således verkar inte behovet av röstvård för barn vara speciellt stort.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

I projektet har jag utformat ett bord för hemmet som man kan leva med hela livet och som enkelt kan anpassas utifrån olika människors behov, och förändras allt eftersom ens livssituation och behov förändras.  Bordet ska kännas värdefullt och få ett mervärde genom att laddas med personliga berättelser och vara något man vill behålla och bevara.   Samtidigt är bordet tänkt att vara en startpunkt för att få människor att börja reflektera över sina förhållningssätt till konsumtion och vilka värden som är viktiga i livet. I ett längre perspektiv  hoppas jag att detta kan minska den onödiga konsumtionen och bryta den slit- och slängmentalitet som råder i samhället..

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

Idag är många skogsägare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer är ofta samma företag som de säljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) är ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rådgivning och tjänster.Syftet med denna studie är att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende skogsbruksplaner. Marknaden för skogsbruksplaner består främst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lägger sedan ut planeringen åt underleverantörer.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen.Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet.För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet.  .

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Människor med stroke upplever det svårt att förlora sin självständighet och bli beroende av andra. De upplever sig mer motiverade, tar mer initiativ och känner större ansvar över sitt liv om rehabiliteringen sker i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelser av självständighet och beroende ett år efter stroke. I studien deltog fem personer med stroke. En kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten.

I mitt arbete har jag Undersökt kännedomen Uppfattningen och om pedagogiskt drama hos och tvåspråkighet fyra utvalda Verksamma pedagoger i förskolan. Jag har även Undersökt om de Använt sig av drama som metod i SINA verksamheter för Att utveckla tvåspråkighet i förskolan. Syftet är Att ta reda på vad drama kan ge barn, dels som individer men även som grupp. En annan frågeställning är; Hur drama som arbetssätt kan Samuelsson Verksamheten utifrån Lpfö-98. Drama kan innefatta Många delar av Läroplanen, Vilket gör arbetssättet Användbart för förskollärare Inom förskolan.