Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det är både enansvarsfull och tidskrävande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning ställer kravpå den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrånstudentens lärandemål. Lärande sker på olika sätt, ett sätt är att se förändring som ett resultatav ett lärande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlärande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapå uppfattningar om hur något upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet.Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet.Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd.Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder ..

Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten.

SammanfattningStudien handlar om seniorer och deras upplevda kunskaper inom hjärt- lungräddning. Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ta reda på om seniorer i Stockholms kommuner har den kunskap som krävs för att rädda en annan persons liv vid hjärtstopp. Vidare var syftet att beskriva de sorters begränsningar som upplevs av seniorer vid utförandet av hjärt- lungräddning. Studiens frågeställningar var:- Vilken kunskap har seniorer idag om hjärt- lungräddning?- Upplever seniorer att det finns begränsningar med att utföra hjärt- lungräddning? MetodFör att kunna besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ undersökning i form av en enkät där målpopulationen var seniorer över 65 år och sex av 26 Stockholms kommuner representerades. Telefonkontakt upprättades med föreningar och besök anordnades för enkätutlämning.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad föräldrar har för attityd till matematik samt deras föreställning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta för att som pedagoger kunna främja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende på matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer som genomfördes på två olika skolor i Skåne. Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna, både de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt är medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom även att föräldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bättre jämfört med när de själva gick i grundskolans tidigare år..

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Bakgrund: Det är oftast inte förrän det blir missförstånd i kommunikationen som manuppmärksammar det och funderar på vad som kunde ha gjorts annorlunda.Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur undersköterskor uppleverkommunikationen mellan sig och vårdtagare med psykiska funktionsnedsättningar.Metod: I studien har det intervjuats ett antal undersköterskor på olika boenden för personermed psykiska funktionsnedsättningar kring deras upplevelser av kommunikationen mellan sigoch vårdtagarna. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts.Resultat: Resultatet visade att informanterna hade olika uppfattningar om hurkommunikationen fungerade när de kommunicerade med vårdtagarna. Dock framkom det ettmönster, där undersköterskor som inte hade någon utbildning inom kommunikation och därman inte diskuterade kommunikationsproblematiken i arbetsgruppen, upplevde att det skeddemer missförstånd än de som gått utbildning eller som diskuterade kommunikation på arbetet..

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp påverkar utbildning på olika sätt. Elever som bor med ensamstående föräldrar tenderar generellt att ha lägre betyg och testresultat, samt uppnår och förväntas uppnå lägre utbildningsnivå än elever som bor med två föräldrar. Studier visar även att uppnådd utbildningsnivå påverkas av diverse andra variabler, så som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar även att den effekt som socioekonomisk status påverkar skolval och uppnådd utbildningsnivå till stor del är primära. Det innebär att anledningen till att elever med låg socioekonomisk status uppnår lägre utbildningsnivå är för att de generellt presterar sämre i skolan.

Försvarsmakten skall, enligt ett ÖB beslut 2001-01-17, låta högskolelag och högskoleförordningligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Jag har undersökthur denna akademiseringsprocess, eller högskoleanpassning, uppfattas idag inomFörsvarsmakten. Jag har också undersökt vilken kunskap som idag finns i Försvarsmakten kringvad akademisk utbildning de facto innebär. Denna uppsats är en kvalitativ undersökning, där detövervägande inslaget är en intervjuundersökning i vilken jag har genomfört djupintervjuer medrepresentanter för olika nivåer inom Försvarsmakten. För att bl.a.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har inte alltid haft tillgång till skolundervisning. År 1944 infördes hjälpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsättning rätt till skolundervisning. Undervisningen bestod från början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt på kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren ser på sitt professionella uppdrag i grundsärskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lärarens synsätt på undervisningen kan innebära en förskjutning mellan omvårdnad och ämneskunskap.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes.

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme..

Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare för en säkrare vård. Syftet var även att beskriva kvalitén på de granskade artiklarna utifrån metodologiska aspekter gällande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrån databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrån tre teman.