The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

This paper is based on a study of the Christian religious school. In Sweden today, surveys have shown that there is a common fear and negative attitude towards Christian religious schools. Despite this fact these schools increase in numbers, which makes it relevant to investigate what reasons the parents base their decision on when making Christian religious schools their school of choice for their children. The formulation of the question in this paper is therefore based on why the parents choose to place their children in a Christian religious school. Previous research on this topic is very scarce and poor, which makes it a relevant topic to investigate more thoroughly.

This thesis analyzes how homonationalist and heteroactivist discourses are reproduced in the Sweden Democrats political communication between 2022 and 2025. Drawing on critical discourse analysis, the study examines a selection of key texts, including two Almedalen speeches by the party leader Jimmie ?kesson (2022, 2024), an extraction from a report produced by the party, and a parliamentary motion. The study is theoretically grounded in scholarship on homonationalism, heteroaktivism and populist radical right nationalism. It investigates how gender, sexuality and religion are discursively mobilized to define national belonging and construct boundaries between ?us? and ?the other?.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund.

The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions.

In this two years masters thesis in Library and Information Studies, the Russian Library-Bibliographical Classification (LBC/BBK) and the Chinese Library Classification (CLC) are analyzed with regard to their historical and ideological backgrounds and their respective evolutions. The structure of these classifications is compared with the Dewey Decimal Classification (DDC), as well as three chosen subjects (History, Politics and Religion). A qualitative comparative textual method is used.The study shows that these classification schemes, created at different times, different parts of the world, and different political systems, have different biases but give priority to the European before other foreign views. Otherwise, they often use a proximity principle. The CLC and the LBC were originally based on Marxist materialist principles but built in totally different ways.

Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid.Studiens teoretiska ramverk består av dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder. Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..