Hemkompostering är fördelaktigt bland annat därför att det kan leda till minskade transporter av sopor och därmed koldioxidutsläpp, samt att den färdiga komposten kan användas som näringstillskott för växter. Kompostering av matavfall innebär dock en risk för bildning av metan och lustgas, vilka är starka växthusgaser. Även ammoniak, med försurande och övergödande effekter, kan släppas ut från komposten under vissa förhållanden. Det här arbetet syftar till att undersöka utsläppen av dessa ämnen, samt öka kunskapen om hur skötseln av komposten påverkar utsläppen. Vid tre tillfällen under juni och juli 2010 utfördes mätningar på 20 komposter i Uppsala.  Temperaturen mättes i komposten, prov togs av gasen i kompostoch prover av materialet togs även för analys av vattenhalt, pH och askhalt. Hushållen förde också protokoll över sin skötsel av komposten under tiden för mätningarna.

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare (PPI) som används mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till långtidsmedicinering är ofta inte är bättre än 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag är apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste tillgängliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsätter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har därför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras.

Volvo Powertrain i Köping tillverkar växellådor till tunga fordon, som lastbilar och bussar. Varje tillverkad växellåda provkörs innan den levereras till kund, det vill säga till något av de bolag inom koncernen som slutmonterar växellådan i fordonet.Provkörningen innehåller ett antal olika automatiserade funktionstester, exempelvis test av oljetryck och test av mjukvaran i växellådans styrbox. Förutom dessa genomförs även ett manuellt kvalitetstest. Den person som provkör växellådan försöker höra eventuella missljud. Ett typiskt fel som upptäcks på detta sätt är ojämnheter på kugghjulen, exempelvis att en av kuggarna har blivit skadad under tillverkningen.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället.

SammanfattningNär resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vård, rehabilitering och annat stöd när det gällde personer med psykiska sjukdomar. När psykoterapin började slå igenom på 70-talet ändrades successivt synen på psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier växte fram om hur den psykiatriska vården skulle bedrivas och så småningom övergick man från sjukhusvård till mer öppna vårdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hänvisades till att bo kvar hemma eller i särskilt boende. De funktionshindrade skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnå förutsättningarna för ett värdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

SammanfattningÄldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant.

Ekoturism är en form av turism som bidrar till skyddet av natur- och kulturmiljöer och gynnar lokalbefolkningens välbefinnande. Ekoturism uppkom som en revolt mot massturismen som orsakade både social, ekologisk och ekonomisk negativ påverkan på natur, kultur och samhälle. För att garantera att en anläggning/arrangör bedriver verksamheten utefter ekoturismens principer finns ekoturismmärkningen Naturens Bästa. Svenska Ekoturismföreningen certifierar ekoturismanläggningar/-arrangörer samt skapar riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas i Sverige. Ekoturismen var när den uppkom en ny nisch för landskapsarkitekter och fortfarande idag är ekoturismen relativt outforskad inom landskapsarkitekturen.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

I Sverige finns idag en vedertagen metod för att bestämma dimensionerande flöde för dammanläggningar. De teoretiska beräkningarna av dimensionerande flöde för dammanläggningar tillhörande flödesdimensioneringsklass I baseras på HBV-modellen, en begreppsmässig hydrologisk beräkningsmodell som beskriver samspelet mellan de meteorologiska och hydrologiska förhållanden som råder inom ett avrinningsområde. Begreppsmässiga hydrologiska modeller baseras på vattenbalansen och används för att bestämma tillrinning till vattendrag, sjöar eller andra vattenförekomster. Vid hydrologisk modellering med begreppsmässiga modeller tas ingen explicit hänsyn till vattendragets geometri. Trånga sektioner i naturliga vattendrag kan hindra vattnets framfart och orsaka dämning uppströms den trånga sektionen.

Renseriet, där stockar blir till flis, på Billerud Karlsborg har som mål att öka tillgängligheten för att säkerställa massafabrikens tillgång till flis. Syftet med detta examensarbete är att förbättra tillgängligheten genom att kartlägga de oplanerade stopp som förekommer i renseriet, och att därefter utreda orsaker och finna åtgärder för att minimera dessa. För att lära känna renseriprocessen gjordes en processkartläggning, till vilken information insamlades via intervjuer och observationer. Utifrån befintliga rapporter som dokumenterar oplanerade stopp samt ytterligare intervjuer valdes tre områden att studera. De tre områden som undersökts är skaktransportör, urvattnarskruv och stenfälla.