Background: Health care is a strange place for the patient. To make this enviroment as good as possible, would the patient be well informed. The patient has right to know if it is a bad mews and often he/she needs caring after the information. Nurse´s basic responsibility is caring, for her/him it´s important to prevent the shock for the patient that can appear. Aim: Describe the nursing staff responses to the patient, using the patient´s perspective in relation to bad news. Method: A litterture review has been made with nine articles. Current research materials that meet the study´s purpose has been applied in databases and analyzed.

The aim of this thesis is to contribute to increased knowledge concerning students? information seeking in an electronic environment. Using a qualitative approach; focus groups interviews, a total of nine nursing students were interviewed in two groups. The interviews were transcribed and analyzed with an analysis tool based upon Lucy Kuntz?s, Gary Marchionini?s and Carol C Kuhlthau?s models of the information seeking process.

Aim: The aim of this study was to determine whether or not there is evidence for the usage of ginger as an antiemetic in patients experiencing chemotherapy related nausea, based on available scientific literature.Methods: The original articles were found by using search engines PubMed and CINAHL. The selected articles were then analyzed based on their content, quality and results. Based on the results from the content analysis the articles were placed in four different themes.Results: In the first theme two of the articles found that ginger had significant effect on chemotherapy related nausea, when used in combination with regular antiemetic treatment. Two other articles said that it does not. In the second theme four studies found that different forms of ginger lessens nausea, in contrast two other articles found that it does not have any increased effect on said nausea.

Introduction: Palliative care is based on an active total care where the patient's independence and participation are included. Few studies have been based on a concept of freedom in relation to this target group.Aim: The aim of this study was to describe the perception the nurse has about "freedom" - its significance and meaning from an existential perspective for patients with palliative care needs.Method: A qualitative content analysis based on a narrated and written down text from focus groups with adequate examples. The starting point in the focus groups was to focus on existential issues in relation to patients near death. Based on the concept of freedom, has the printouts been analyzed, categorized and codedFindings: Nature, identity, integrity and self-esteem are important aspects for our approach to freedom but freedom is also about existential questions where hope, reconciliation, freedom and forgiveness are included.Discussion: Discussion: We all have our own definitions and meanings of freedom. The largest and perhaps most important fullest freedom is our inner freedom - our own existential freedom.

As the occurrence of obesity increases amongst young people, so increases the risk of more people suffering from heart failure as early as during middle age. The aim is to describe the life experiences of middle aged persons living with chronic heart failure. The literature study is based on twelve published, qualitative, and scientifically proved articles derived from MedLine and Cinahl using queries representing the subject, as well as from manual searching in ScienceDirect and LIBRIS. These articles have been analyzed from a life world perspective. Four main themes and four sub themes were identified from the articles' results.

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Syfte: Syftet är att utifrån ett omvårdnadsperspektiv undersöka hur utvecklingen av syndromet sarkopeni på ett effektivt sätt kan förebyggas. Metod: Systematisk litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl varav 15 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som förebygger sarkopeni indelas i nutrition, styrketräning, vibrationsträning, och övrig fysisk aktivitet. Styrketräning kan med medelhög intensitet och proteinrik kost minska fettmassan, öka muskelmassan och muskelstyrkan och öka den fysiska funktionen. Fysisk aktivitet och ett stort proteinintag kan inte förhindra men bromsa utvecklingen av sarkopeni. Ett högt proteinintag i samband med träning är ett effektivt sätt att förebygga sarkopeni. Vibrationsträning kan stärka muskelgrupper och i kombination med styrketräning även öka muskelstyrka, rörlighet och muskelmassa. Slutsats: Fysisk aktivitet och då framför allt styrketräning kan motverka sarkopeni.

Lite mindre än en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som är över 65 år och av dessa bor cirka 6,2 % i särskilda boendeformer. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för livskvaliteten för äldre på särskilt boende. Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som inbegrep åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras utifrån de fyra kategorierna; vikten av personlig trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som påverkar om den äldre känner sig trygg på det särskilda boendet, betydelsen av mellanmänskliga relationer, denna rubrik innefattar hur äldre upplever kontakten med personal, familj och övriga vänner.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvårdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehållsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på två medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts.RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av föräldrar som vårdar sina barn, Stöd till föräldrar som vårdar sina barn, Sjuksköterskans åsikter om vårdens krav på föräldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvårdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbättras, både för dem och för familjerna.SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssättet men anser att det finns områden som kräver förbättring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssätt kan gynna både personal och familj på sikt..

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

BACKGROUND: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a slow progressive disease affecting the family caregivers by limiting their lifestyle. Subsequently the situation can be experienced as stressful for both the afflicted and the relatives. To easier understand the needs of the caregivers of family members suffering from COPD have, it is important to get an insight into their experience of every-day life, so that medical staff can help, support and promote their health according to their needs. AIM: To illustrate caregivers? experiences of living with a family member suffering from Chronic Obstructive Pulmonary Disease.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt.

Background:Alzheimer´s disease is a so-called degenerative dementia in which brain cells gradually degenerate and die. The disease causes memory disorders and the trait of character disappears. Alzheimer´s disease also affects the related parties that may take a great responsibility. Related caregivers are entitled to support from healthcare. Aim:The aim of the study was to describe the experiences of being related when caring for a person suffering from Alzheimer´s disease.