Sammanfattning  ?Corporate Social Responsibility ? En kvalitativ studie kring hur lönsamhet pÄverkas av ett företags samhÀllsansvar.?Datum: 31 maj, 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Philip dos Santos Jadidi, Winny Giang & Bljerim Sokoli.Titel: Corporate Social Responsibility ? En kvalitativ studie kring hur lönsamhet pÄverkas av ett företags samhÀllsansvar.Handledare: Jimmie RöndellNyckelord: CSR (Corporate Social Responsibility), Bostad AB Mimer, Relationer, Marknadsföring.FrÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt Àr CSR lönsamt för Bostad AB Mimer?Syfte: Syftet Àr utvÀrdera hur Bostad AB Mimer arbetar med CSR inom olika verksamhetsomrÄden för att uppnÄ sina kÀrnvÀrden (omtanke, nytÀnkande och engagemang).Metod: En kvalitativ studie baserad sju genomförda intervjuer med Bostad AB Mimers anstÀllda och andra intressenter. Intervjuerna operationaliserades med de teorier som inhÀmtats frÄn bland annat Google Scholar och LUB search, för att införskaffa god empirisk data för vidare analys och slutsats.Slutsats: De slutsatser som framkommit Àr att Bostad AB Mimer aktivt arbetar med CSR som genomsyrar hela deras verksamhet med medarbetare som brinner för deras arbete. Företaget tar samhÀllsansvar genom sina verksamhetsomrÄden som bland annat Jobbpunkt VÀst, Gröna Mimer och GrannNet. Bostad AB Mimer arbetar mycket med sociala, miljö och hÄllbarhetsfrÄgor samt olika ansvarstagande för att framstÄ som goda samhÀllsmedborgare.

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslÀrarstudenter Äterskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Vilka exempel pÄ upprÀtthÄllande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? PÄ vilka sÀtt bryter studenterna mot de i klassen rÄdande genuskontrakten? Hur förÀndras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes Ätta löpande observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser. De kritiska hÀndelserna vi fokuserade pÄ var dÄ könsroller upprÀtthölls och dÄ rÄdande könsmönster bröts. För att fÄ en djupare förstÄelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusÄterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfÀllet sex intervjuer av kvalitativ karaktÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur HSBs vÀrderingar skapar vÀrde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn pÄ verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn pÄ kunskap. Undersökningen Àr gjord vid HSB Centrala VÀrmland i Karlstad.Företag söker stÀndigt nya sÀtt att skapa vÀrde. VÀrde anses idag vara nÄgot som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera pÄ Àgare och att göra vinst Àr sÄledes inte lÀngre tillrÀckligt.

Bakgrund: Antalet mÀnniskor med psykisk ohÀlsa har pÄ senare Är ökat. Dessa pÄtrÀffas inom vÄrdens olika instanser och vÄrdare har stor sannolikhet att möta nÄgon drabbad oavsett arbetsplats. Studier visar att vÄrdare har en "negativ attityd" till att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa och kÀnner sig oförberedda inför patienternas behov. Det behövs mer kunskap om hur mötet mellan vÄrdare och patient upplevs ur ett patientperspektiv. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever mötet med vÄrdare i hÀlso- och sjukvÄrden.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Den hÀr uppsatsen syftade till att undersöka förutsÀttningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans vÀrld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom LuleÄ Kommun dÀr ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för LuleÄ kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, dÄ det empiriska materialet inhÀmtades med utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i tvÄ forskningsfrÄgor. Den första gÀllde huruvida prestationer inom skolan gick att mÀta och hur exakt de i sÄ fall gick att mÀta, vilket bÄda Àr grundförutsÀttningar för belöningssystem.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilken funktion förtroende har och hur man ser pÄ risker i det moderna, individualiserade samhÀllet. Uppsatsen bestÄr huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehÄller Àven en liten empirisk undersökning i form av en enkÀt. EnkÀten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade Àmnen pÄ Karlstads universitet. EnkÀten Àr av explorativ art och resultatet av denna Àr en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkÀten var att ta reda pÄ om det fanns en differentierad syn pÄ risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket Àven resultatet visade pÄAv litteraturstudien framgÄr det att förtroende Àr en ytterst viktig funktion i samhÀllet som Àr avgörande för mÀnskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslÀrarstudenter Äterskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Vilka exempel pÄ upprÀtthÄllande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? PÄ vilka sÀtt bryter studenterna mot de i klassen rÄdande genuskontrakten? Hur förÀndras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes Ätta löpande observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser. De kritiska hÀndelserna vi fokuserade pÄ var dÄ könsroller upprÀtthölls och dÄ rÄdande könsmönster bröts. För att fÄ en djupare förstÄelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusÄterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfÀllet sex intervjuer av kvalitativ karaktÀr.

Bakgrund: Patienten skall enligt personcentrerad vÄrd ses som en egen unik individ med individuella behov, vÀrderingar och förvÀntningar. Sjuksköterskor ska enligt lag och föreskrifter bemöta alla patienter med samma respekt för integritet och vÀrdighet. Enligt Socialstyrelsen Àr det ett krav att patienters integritet och vÀrdighet respekteras och att de oavsett Älder, kön, funktionshinder, utbildning, social stÀllning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell lÀggning ska visas omtanke och respekt. Negativa attityder hos sjuksköterskor kan pÄverka vÄrden och göra mötet sÀmre Àn nödvÀndigt. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar sjuksköterskans attityd i mötet med suicidala patienter.

Bakgrund: Hiv Àr ett globalt hÀlsoproblem dÀr 25 miljoner mÀnniskor avlidit de senaste tre decennierna. Hiv-infektion utvecklas olika snabbt beroende pÄ vart i vÀrlden den infekterade personen bor. Bromsmediciner Àr inte tillgÀngligt för alla i dagslÀget. FN har beslutat att alla mÀnniskor har rÀtt till vÄrd, vilket Àven Sveriges regering lagstadgat genom hÀlso- och sjukvÄrdslagen. Sjuksköterskan mÄste dÀrför behandla alla patienter pÄ ett likvÀrdigt sÀtt.

I och med den ökade oron för miljön och mÀnniskors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism vÀxt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av vÀrldens ekoturism Äterfinnsidag i utvecklingslÀnder och ett sÄdant land Àr Ghana i vÀstra Afrika, dÀr denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika mÄnga ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns Àven enmÀngd studier kring tjÀnster och vÀrdeskapande men de Àr oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar dÀrför till att empiriskt undersöka hur vÀrde skapas i smÄskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som Àr betydelsefulla för vÀrdeskapande.

Bakgrund: Varje Är dör ca 95 000 personer i Sverige. HÀlften av dödsfallen sker inom sjukhusvÄrden och en femtedel, ca 19 000 intrÀffar plötsligt eller ovÀntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vÄrden, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhÄllningssÀtt till nÀrstÄendes behov. VÄrden inom akutsjukvÄrden Àr högteknologisk och miljön anpassas dÀrmed efter detta och inte primÀrt efter patienter och nÀrstÄendes behov ur ett holistiskt perspektiv. SvÄr sjukdom har en stor inverkan pÄ ett flertal nÀrstÄende vars egen hÀlsa pÄverkas nÀr en anhörig Àr döende.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.

Forskning visar att mÄnga av de patienter som vÄrdas pÄ somatisk avdelning ocksÄ lider av nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vÄrdinrÀttningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras nÄgra av de vÄrdvetenskapliga begrepp som Àr av betydelse vid sjuksköterskans vÄrd av denna patientgrupp; hÀlsa, caritasmotivet, holism och vÄrdrelation. För att fÄ insikt i problemomrÄdet presenteras tidigare forskning pÄ Àmnet bÄde ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. HÀr framgÄr det att vanliga upplevelser hos patienten Àr undvikande, brist pÄ omtanke och misstro frÄn vÄrdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse Àr att det rÄder brist pÄ tid för att kunna vÄrda patientgruppen utifrÄn ett holistiskt synsÀtt samt en brist pÄ stöd frÄn organisation och kollegor.