Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever nÀrstÄendes/vÄrdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser pÄ kvinnornas behov. Studien Àr en litteraturstudie dÀr tre skönlitterÀra böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt VÀrldshÀlsoorganisationen har skolbarnens hÀlsovanor förandrats sedan 1980-talet, dÄ framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lÀgre och skönhetsidealen stÄr i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och mÄnga i den drabbades omgivning vill hjÀlpa men detta försvÄras dÄ den drabbade inte vill ta emot nÄgon hjÀlp.

Studiens syfte har varit att se vad kvinnor med anorexia har för behov av och hur de upplever nÀrstÄendes/vÄrdares omtanke och omsorg, och hur dessa ser pÄ kvinnornas behov. Studien Àr en litteraturstudie dÀr tre skönlitterÀra böcker som följer tre kvinnor drabbade av anorexia granskats. I bakgrunden framkommer att enligt VÀrldshÀlsoorganisationen har skolbarnens hÀlsovanor förandrats sedan 1980-talet, dÄ framförallt hos flickor. Idealvikten har blivit lÀgre och skönhetsidealen stÄr i fokus hos flickorna. Anorexia blir allt vanligare och mÄnga i den drabbades omgivning vill hjÀlpa men detta försvÄras dÄ den drabbade inte vill ta emot nÄgon hjÀlp.

Mariannes entusiastiska person som jag fick glÀdjen att möta och ta del av, löper som en gyllene trÄd genom det hÀr arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram pÄ det sÀtt som det gör, beror mycket pÄ valet av metod. Metoden bygger pÄ att man fÄr ta del av en person pÄ ett djupare plan- en livsberÀttelse. Syftet att skriva om detta Àmne Àr för det Àr viktigt hur jag som pedagog kan upptÀcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptÀcka barn som inte mÄr bra.

I dagens lÀge har varumÀrken blivit allt viktigare för företagen. Eftersom konkurrensen pÄ marknaden stÀndigt ökar mÄste företagen stÀndigt utvecklas. Det rÀcker inte lÀngre att ha den bÀsta försÀljningstekniken eller olika erbjudanden utan nu mÄste det finns nÄgot annat som utmÀrker produkten/varumÀrket.Konkurrensen pÄ marknaden ökar och det kommer in allt fler liknade produkter och nystartade företag. PÄgrund av detta Àr vÄrt syfte med denna uppsats att titta nÀrmare pÄ hur nystartade företag bör bygga upp sitt varumÀrke för att fÄ det starkt.Det finns mÄnga olika teorier och modeller frÄn olika författare om hur företag bör gÄ tillvÀga för att bygga sitt varumÀrke. Man har ocksÄ utvecklat olika fÀllor som bör undvikas.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera, ur ett rĂ€ttviseteoretiskt perspektiv, de förĂ€ndringar av utbudet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföretrĂ€dare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegrĂ€nsningarna. Syftet Ă€r Ă€ven att frĂ„n den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska vĂ€lfĂ€rdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella vĂ€lfĂ€rdssystemets uppbyggnad, aktuell vĂ€lfĂ€rdspolitisk debatt och har en rĂ€ttviseteoretisk bas genom olika rĂ€ttviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord Ă€r rĂ€ttvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras Ă€ven pĂ„ Bo Rothsteins vĂ€lfĂ€rdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.