Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

I denna litteraturstudie var syftet att beskriva mÀnniskors upplevelser under utredning och behandling av cancersjukdom. FrÄgestÀllningar som var speciellt intressanta för den hÀr studien var upplevelser av pÄfrestningar och hur mÀnniskan hanterar dessa pÄfrestningar. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av publicerad vetenskapligt granskad litteratur. 5 kategorier identifierades som beskrev upplevelsen av pÄfrestningar: vÀntetiden var fruktansvÀrd, den kÀndes som Äratal, diagnosen kom som en chock och upplevdes som ett hot, fruktan för förlust av autonomi och vÀrdighet, ofrivilligt isolerad ensam och övergiven och mÀnniskor upplevde att sjukvÄrden hade mycket lite intresse för patienterna. Fyra kategorier beskrev hur mÀnniskorna hanterade pÄfrestningarna: situationshantering genom att ta kontroll och tÀnka positivt eller avgrÀnsa sig, hopp om förbÀttring och överlevnad, familj, vÀnner och andra mÀnniskor var kÀllan till villkorslöst stöd samt stödet Àr uppmuntrande och förlösande.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Antalet personer med diagnosen depression ökar och kommer inom nÄgra Är att vara den nÀst största folksjukdomen i vÀrlden ur handikappande synpunkt. I Sverige rÀknar Socialstyrelsen med att fem procent av befolkningen nÄgon gÄng under sin livstid drabbas av depression. Som verksam psykodynamiskt inriktad terapeut Àr det idag extra viktigt att ha vetenskapligt stöd för sitt arbete dÄ det Äterkommande framförs Äsikter om att andra terapiinriktningar Àr effektivare. Uppsatsen visar nÄgra utvecklingsteoretiska exempel som grund för psykodynamiska inriktad terapi. Den innehÄller ocksÄ en kvalitativ studie som redovisar resultatet av nÄgra verksamma psykodynamiskt inriktade terapeuters fokus vid behandling av depression.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhÀllsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen Àr inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sÀtt att beskriva motsÀttningarna. Undersökningen koncentrerar sig pÄ perioden under 1900-talet frÄn oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sÄdana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den hÀr teorin anvÀnder vi den hermeneutiska metoden, som hjÀlper att tolka texter.

BAKGRUND: I vÀrlden rÄder oroligheter, mÀnniskor tvingas fly frÄn sina hemland och under Är 2007 var det 67 miljoner mÀnniskor som flytt sitt land. Att tvingas fly frÄn sitt hemland kan vara en tillrÀcklig orsak till att utveckla psykisk ohÀlsa. Dessa mÀnniskor behöver stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. OmvÄrdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvÄrdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvÄrdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohÀlsa.

Bakgrund: Depression Àr en folkhÀlsosjukdom som berÀknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom mÀnniskor i den depressiva personens nÀrhet med all sannolikhet pÄverkas av sjukdomen Àr det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förÀlder torde dÀrför vara en viktig grupp att ta hÀnsyn till dÄ dessa har svÄrt att visa sina kÀnslor utifrÄn upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förÀlder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av Ätta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemÄl som fanns hos anhöriga nÀr deras nÀrstÄende plötsligt avled samt vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av nÀrstÄende. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan Ären 1993 och 2007. Urvalet begrÀnsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som anvÀnds var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av en modifierad granskningsmall.

Den hÀr studien Àr en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. SkÀlet till detta Àr att vi Àr tvÄ, vÀldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill fÄ en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien Àr en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad pÄ information av trÀnare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt Àven en handbollsjournalist. DÄ detta i sig inte Àr ett vetenskapligt omrÄde har vi valt att utgÄ frÄn teorier kring utvÀrdering samt att vi Àven lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan pÄ handbollens framtid och ett av nyckelorden som anvÀnts Àr marknadsföring av sporten.

Bakgrund: Individualiseringen Àr nÄgot det talas om alltmer i dagens samhÀlle, men som samtidigt Àr vetenskapligt omtvistad, vilket visar pÄ nÄgon typ av paradox. Denna studie tar utgÄngspunkt i individualiseringen som diskurs, och vill undersöka om och hur den pÄverkat framstÀllningar i samhÀllskunskapsböcker. DÀrmed prövas ocksÄ teorin om lÀroboken som ett snabbförÀnderligt medium nÀr det gÀller politiskt laddade frÄgor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning lÀroboksframstÀllningar pÄverkas av samhÀlleliga diskurser, och att se huruvida individualiseringsdiskursen Àr en sÄdan typ av frÄga som kan pÄverka framstÀllningarna.Metod: Med en kvalitativ textanalys undersöks framstÀllningar av arbetsliv och nÀringsliv i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. Som analysinstrument anvÀnds dimensionerna individfokus/kollektivfokus samt uttryck för individualism/uttryck för kollektivism. Sammanlagt sex böcker analyseras, tvÄ utgivna ca 1990, tvÄ utgivna ca 2000 och tvÄ utgivna ca 2010.Resultat: Individualiseringsdiskursen har pÄverkat framstÀllningar i lÀroböcker.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Syftet med denna intervjustudie Àr att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrÄn yrkesverksamma historielÀrares perspektiv, samt hur detta skapande förhÄller sig till motivationsteorier. Sju lÀrare fördelat pÄ tvÄ grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren frÄn intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrÄn motivationsteorier. Resultatet visar att lÀrarna ser egenskaperna i rollen som lÀrare vara den primÀra faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa Àr att vara en god berÀttare, engagerad, ha goda Àmneskunskaper och ha förmÄga att kunna beröra elever.

Rökning Àr en av de vanligaste riskfaktorerna för hjÀrtkÀrlsjukdom i Sverige. Det finns ett flertal vetenskapligt underbyggda metoder för att sluta röka. RÄdgivning och motiverande samtal kring rökavvÀnjning, samt nikotinersÀttningsmedel Àr vÀl utarbetade metoder. Syftet Àr att undersöka vilket stöd till rökfrihet som rökande patienter fÄr pÄ avdelning 10 pÄ UMAS. Metoden Àr en enkÀtstudie och resultatet presenteras genom kvantitativ data.

För att fÄ en uppfattning över vilket stadium forskningen om probiotika i grisproduktionen befinner sig idag och huruvida probiotika Àr en möjlig ersÀttning för antibiotika har hÀr försök frÄn sex olika vetenskapliga artiklar sammanstÀllts och utvÀrderats. En orsak till det ökande intresset för probiotika Àr det vÀxande problemet med resistens mot antibiotiska tillvÀxtfrÀmjare inom grisproduktionen. Probiotika har funnits lÀnge men dess effekter har inte varit helt vetenskapligt sÀkerstÀllda. Detta har lett till felaktig marknadsföring och en uppfattning om att dess pÄstÄdda effekter beror pÄ slump eller placebo. NÄgra preparat anvÀnds redan i kommersiell produktion men de har inte fÄtt samma globala spridning som antibiotika.

Abstrakt:Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och dÀr syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för rekrytering och förstÄ pÄ vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lÀmplighet. FrÄgestÀllningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och pÄ vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lÀmplighet? För att besvara frÄgestÀllningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lÀmpliga sökande.