Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse..

Bakgrund: Cancer är en av de mest fruktade sjukdomarna i västvärlden eftersom den är oförutsägbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet från vårdpersonalen under första året efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin.

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka.

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka.

Bakgrund: Fibromyalgi (FMS) är en sjukdom som främst drabbar kvinnor i yngre medelåldern och kan medföra livsstilsförändringar på grund av kronisk muskelsmärta samt trötthet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga vilka copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder sig av. Metod: Goodmans sju steg i Willlman et al (2006) användes för ett systematiskt tillvägagångssätt. De databaser som användes för litteratursökningen var PubMed, CINAHL, Medline, Cochrane Library och PsychInfo. Tio vetenskapliga artiklar granskades av två oberoende författare med granskningsprotokoll från Willman et al (2006) modifierad av författarna.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd tillbarn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningari databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn medpostoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellansjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar menendast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till attanvända dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa endebatt samt föra upp ämnet i ljuset. .

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom och behandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006) evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för studien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade av författarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom i resultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel, informatörer och stödgivare samt behov av information.

Introduktion: Inflammation är en bidragande orsak till flera av dagens folksjukdomar t ex diabetes, ateroskleros, neurodegenerativa sjukdomar och vissa former av cancer. Inflammation karaktäriseras av en 2-4 gånger förhöjd nivå av anti- och proinflammatoriska cytokiner (framför allt IL-6 och TNF-a) samt ökad halt C-reaktivt protein. Idag behandlas inflammation i första hand med NSAID-preparat. Då träning frisätter antiinflammatoriska cytokiner är syftet med detta arbete att undersöka om det finns vetenskapliga bevis för att träning skulle kunna vara en behandlingsmetod vid låggradig systemisk inflammation.Metod: Studien har genomförts genom att studera och utvärdera vetenskapliga artiklar inom området, framför allt översiktsartiklar och kliniska studier, vilka har erhållits genom sökning i vetenskapliga databaser.Resultat: Resultaten från studierna som mäter den antiinflammatoriska effekten av träning pekar på att träning minskar halten av TNF-a och CRP samt ökar halten av IL-6. NSAID verkar sänka nivån TNF-a, IL-6 och CRP.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv.

Bakgrund: Cancer är en av de mest fruktade sjukdomarna i västvärlden eftersom den är oförutsägbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet från vårdpersonalen under första året efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin. Resultat: Genom analys av de vetenskapliga studierna framkom att det finns en mångfald i hur personer med cancer upplever bemötandet av vårdpersonal. De flesta patienter vill vara delaktiga i beslutstaganden men i olika utsträckning. Slutsats: Varje patient har en unik upplevelse av bemötandet från vårdpersonalen, och att varje möte måste anpassas efter individen..

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar.Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades.Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla.

Vid dysfagi är pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vården, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. Omvårdnadsåtgärder som minskar risken för pneumoni är därför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlästes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln på ryggen i sittande läge var viktigt att ta hänsyn till, användningen av vätskor med låg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention där hakan fälldes ner mot bröstet vid sväljning skyddade mot aspiration.

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, Vårterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga två vetenskapliga radioprogrammens berättarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stått i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat på rätt sätt. Därför är det väldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap går till väga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen är det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra är det amerikanska Radiolab. De är alltså producerade i helt olika länder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav två handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i människors vardag.