Vid sjukvårdsvistelse är sömnstörningar vanligt och kan ge kognitiva och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av störd sömn på vårdinrättning. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Emotionella effekter i resultatet beskrevs i form av ångest, frustration, trötthet och känslor av maktlöshet över att inte kunna påverka situationen. Resultatet visade att vårdmiljön i form av ljud, ljus och andra patienter påverkade sömnen negativt.

Att drabbas av afasi efter stroke är omtumlande och har en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med afasi upplever sin vardag. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: Att tappa sitt egna språk, Att känna sig dum, osäker, utanför och missförstådd, Att livsrytmen och relationer förändras. Studien visade att personer som drabbats av afasi känner sig isolerade, de har inte längre förmågan att göra det de tidigare gjort, de känner sig missförstådda av samhället.

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som leder till att livet på ett eller annat sätt troligtvis kommer att förändras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), två tredjedelar av dessa är kvinnor. MS är en livslång och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta påverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar.

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merkonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rättspsykiatri och kriminalvård. Syftet meddenna uppsats är att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvänds och den traditionella uppfattningen av hur området och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgång av olika studier som behandlarbedömningarnas träffsäkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. Därnäst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillämpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrån Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tänkbarakonsekvenser av och farhågor kring användningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

I den palliativa vården i hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det behövs särskilt mycket stöd åt närstående när döden kommer oväntat. Människor som upplever plötslig död av en närstående riskerar mer uttalad och förlängd sorg. Plötslig död inträffar utan förvarning eller period av känd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, självmord och mord. Den traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Inledning: Outsourcing av IT kan medföra kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och tillgång till ny kompetens. Dock rapporterar många företag att deras outsourcing har misslyckats nå upp till förväntade servicenivåer och kostnadsbesparingar.Syfte: Denna studie avser undersöka varför kostnader associerade med outsourcing av IT i många fall är högre än vad företag förutspår.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem aktörer aktiva inom outsourcing av IT samt vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnesområdet.Resultat: Företag som outsourcar IT underskattar ofta konsekvenserna av förlorad kärnkompetens, kostnaderna orsakade av avbräck i den övriga verksamheten samt komplexiteten i att formulera och övervaka outsourcingavtal. Detta kan till viss del förklara varför kostnaderna associerade med outsourcing av IT ofta blir högre än vad företag initialt förutspått..

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor världen över, men samtidigt minskar antalet dödsfall på grund av säkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och är idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet är att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptäcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt där forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgå MR-mammografi.

Med sjukvårdens växande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att ställa krav på vetenskaplig tillförlitlighet när det argumenteras för eller emot olika omvårdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad genom följande specifika frågeställningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvårdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frågeställning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd från ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vårdkvalitén, samt brist på resurser, brist på utbildning och brist på stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt säkrar de resursbehov som presenterats.