The aim of this thesis is to discuss selected parts of cataloguing both from a practical and a theoretical viewpoint. It presents the basic grounds for cataloguing of printed as well as non-printed materials. The focus lies on the main entry heading and its author/title problem concerning film. The thesis theoretical part consists of an analysis of central documents dealing with the author concept from both a library- and information science perspective and a film science perspective. The practical part consists of interviews from two Swedish public libraries, which have different approaches on presenting films.

Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn.

The aim of this master thesis is to examine readers? advice in weblogs - frequently modified web pages with a series of archived entries. We have chosen to study a specific kind of entry that contains information about a book of fiction- not for children and young adults - and the bloggers? comments regarding that same book. The entries are published in ten weblogs that all deal with literature and reading.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring.Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes, granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien.Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen.Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar.

The aim of this study was to examine how children in ages 3 to 4 use the public library with the research questions: What does children?s, in ages between 3 and 4, information behavior look like when they visit a public library in leisure time with a parent? What is the nature of interaction between child and parent, child and the staff of the library, and between child and other visitors? What is the function of the cultural tools in relation to the children?s information behavior? The theoretical frame of reference consisted of Lev Vygotsky?s ?the zone of proximal development? and Roger Säljö?s theory about using cultural tools. To answer the questions I have observed 4 children together with their mothers and siblings at a public library. From the result of the observations I found that every child had their own information behavior. Two of the children only used one kind of cultural tool ? books.

The aim of this thesis was to examine how role players experiences libraries and if the libraries are or can be an arena for activities that involves role play. A public library exists for everyone, but could nevertheless be viewed as a female sphere where women both borrow more books and visit the libraries program activities to a larger extent, compared to men. I asked the question whether men?s reason for choosing a different venue for information and culture was related to the libraries not being able to satisfy their needs. The theory of the thesis was Dorte Skot-Hansen, Casper Rasmussen Hvenegaard and Henrik Jochumsens model that states that the libraries can have four different functions and act as a venue for meetings, knowledge, inspiration and experiences.

The purpose of this Master?s thesis is to examine the function of public libraries on the social web, focusing on reading promotion and reading stimulation. For an understanding of the larger context regarding public libraries on the social web, we conducted online interviews via email with people in the Swedish library profession, together with a content analysis of various texts on the subject found in library journals and on the Internet. Furthermore to identify the public library's practice on reading promotion and reading stimulation on the social web, we did interviews with librarians at a public library on their use of a blog for this purpose, together with a questionnaire handed out to the library's users on their use and conceptions of the blog.The conceptual framework of this study consists of four key aspects in the theoretical and empirical definition of Library 2.0 presented by Holmberg, Huvila and Widén-Wulff. The results showed that the public library can create a substantial value through its use of the social web, but it?s necessary to have a clear vision of the desired outcome.

Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet.

Att vara anhörig när ens närstående blir svårt sjuk i cancer är en svår situation. Den anhörige är med, men också utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hårt slag mot dem själva, och är därför i behov av hjälp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och känslor i mötet med sjuksköterskan. Informationskällan utgörs av vetenskapliga artiklar från tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

National libraries hold large, valuable repositories of often unique materials. How can we ensure that the knowledge is accessible without endangering the materials that hold the knowledge? Digital preservation is meant to solve this problem. With more and more material being accessible digitally, users are expected to do more and more of the finding on their own, instead of being guided by librarians. What kind of knowledge do the librarians have, that cannot be mediated through a system? How is the knowledge of experienced librarians passed on to new librarians? What is the difference between physical and digital materials? I have interviewed senior and junior librarians of Det Kongelige Bibliotek in Copenhagen, Nasjonalbiblioteket in Oslo, the National Library in Helsinki, and Kungliga Biblioteket in Stockholm to learn about their journey to knowledge of their collections.

The aim of this thesis is to investigate the information need of the incubators that comes from Chalmers University of Technology and are situated at Chalmers Innovation. It is also of interest to investigate how Chalmers University Library covers this information need. The investigation was carried out using qualitative interviews with representatives of the incubators. They were asked questions about the perceived need of information and which type of contacts they had with the library. The result is that the incubators feel that there is a great need for business information that is hard to find.

Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke.

The subject of this bachelor thesis is the debate regarding privatization of public libraries. The purpose is to investigate howprivatization is portrayed in different articles and by different participants. The articles used are from two of Sweden?s largest national daily papers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and two of Sweden?s largest library magazines: Biblioteksbladet and Tidskriften BiS: Bibliotek i Samhälle. The questions asked are: how is privatization portrayed? Whatdiscourses can be traced in the texts? And: can one foresee a future aiming towards privatization? In order to answer these questions Norman Fairclough?s critical discourse analysis was used as atheoretical and methodological viewpoint.The discourses found were named: The value ground discourse, the market liberal discourse and the pragmatic discourse.

The aim of this issue is to study how Swedish public libraries deal with the principles of freedom of speech and freedom of information in connection with public use of the Internet. The authors intention has been to find out whether the public use of the Internet has caused ethical problems for library workers and how the libraries solve situations when they consider their principles violated by library users. The authors study the debate on the issue in a couple of Swedish library magazines published during the late 1990s and they also give a few examples from the USA during the same period. They study the ethical principles and directives for schools published by the Swedish Board of Education as they claim that many of the public library users are students who bring along their ethical conceptions and thereby affect the ethical climate of the libraries. In their study the authors refer to ethical rules given to librarians by their trade union DIK and to the conclusions drawn from the hearing Good Ethics on the Net held by the Swedish IT Commission in 1998.