Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta på vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen.Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie på Kina och en surveyundersökning på svenska företag som idag är representerade på den kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de två vetenskapliga angreppssätten kvalitativ och kvantitativ ansats. Både primärdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundär data i form av olika litteratur såsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har använts för att knyta samman våra resultat.Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag på den kinesiska marknaden är att öka sinlönsamhet och sänka sina produktionskostnader. De största hindren är lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering..

Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Placeboeffekten; att få klinisk effekt av inaktiv behandling är ett fenomen som tilldrar sig allt större intresse. Trots att mekanismerna bakom effekten ännu är långt ifrån helt klarlagda så finns en stor mängd forskning som visar att placebobehandling på olika vis kan vara av klinisk relevans. Bland de mest imponerande demonstrationerna av placeboeffekten är de experiment som visar att s.k. klassisk betingning kan påverka immunförsvaret. Experiment har visat att detta är möjligt både hos gnagare och människor: en medicin administreras samtidigt som ett neutralt gustatoriskt stimulus i vad som kallas betingningsfasen.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av många som ett av de svåraste symptomen som inverkar starkt på det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en känsla av utmattning och brist på energi som kan vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det är att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk ? men även skillnader i hur atomens byggnad framställs.

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med utvecklandet av omvårdnadsvetenskap och med det har även sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensområden sjuksköterskans yrkesgrund vilar på. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvårdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvårdnad som en hjälpande och omhändertagande aktivitet. De ansåg att de vetenskapliga och omvårdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensområde medan egenskaper som förmåga att kunna lyssna skattades högt.

I uppsatsen undersöks några för skådespeleriet centrala begrepp ? agera, spela och leka ? som har valts med utgångspunkt i tidigare forskning. Först undersöks begreppens allmänspråkliga betydelse och deras semantiska kopplingar med hjälp av traditionella ordböcker och med hjälp av Svenskt OrdNät, ett lexikon baserat på semantiska relationer. Därefter undersöks den betydelse begreppen har i en specifik teaterkontext: texter ur en antologi av teatermannen Keve Hjelm.Resultatet av undersökningarna är att de tre verben i många sammanhang används synonymt. Dock är verbet agera överordnat de andra orden, och även vissa användningar av samma verb.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.