Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp. Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

Syftet med litteraturstudien var att ta reda vad olika studier kommit fram till angående patientutbildning om diabeteskost, motion, hur patientutbildningen bedrivs och uppföljning av vad patienterna fått med sig för kunskaper genom utbildningen. Datainsamlingen har skett i databaserna Elin, Blackwell-Synergy, PubMed och Elsevier. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidskrifter och alla artiklar var vetenskapliga. Sökorden som användes i olika kombinationer var: patient education, diabetes, education, exercise och diet. I de artiklar som hämtades via databassökningen valdes ytterligare artiklar från referenslistor.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Den diagnostiska metodiken inom röntgen står under ständig förändring. Datortomografi (DT) har blivit en allt vanligare undersökningsmetod som utvecklats och fått nya användningsområden. När nya metoder såsom DT-perfusion (DTp) möjliggörs är det viktigt att undersökningen utförs korrekt. Röntgensjuksköterskan har en unik uppgift och ska kunna översätta radiologens ordination till en undersökning som är diagnostiskt bedömbar, genomförbar för patienten och till lägsta möjliga stråldos. För att kunna undersöka patienter med en korrekt metod är det viktigt att följa de krav på evidensbaserad sjukvård som röntgensjuksköterskan har ålagts.

Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) är något som har ökat på senare år. Det finns god vetenskaplig evidens att fysisk aktivitet främjar hälsa och förebygger sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av hur FaR påverkar dagligt liv. Åtta patienter bosatta i norra Sverige intervjuades. De hade fått FaR utskrivet av en distriktssköterska mellan år 2010-2013.

Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på.

Oron för att utsättas för hot eller våld är för många anställda inom vårdsektorn en daglig psykisk påfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och våld i den somatiska vården samt hur det hanteras. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansågs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gällde vetenskaplig kvalitet.

Abstrakt Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras..

Bakgrund: Att förlora ett barn är en av de smärtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död är svårt att acceptera och föräldrar är i stort behov av stöd. Omvårdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats långsamt och sjukvårdspersonal har påvisat brister i bemötandetSyfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn på sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.Metod: Litteraturöversikten baserades på nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Många föräldrar upplevde att de fått bristande och otydlig information angående sitt barns tillstånd och vård. Delaktighet i vården av det döende barnet ansågs viktigt av föräldrarna för att underlätta sorgen. Genom att personalen visade känslor uppfattade föräldrarna sitt barn betydelsefullt.

Syftet var att utifrån aktuell vetenskaplig litteratur beskriva människors upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskans uppgifter är att planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden kring hjärtsviktspatienten. En systematisk litteraturstudie gjordes för att belysa aktuell forskning inom ämnet. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed, Blackwell Synergy och Cinahl. För att säkra studiens kvalitet användes kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar.

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Motivation i arbetslivet är ett ämne som genom åren uppmärksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att välja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett område där mycket återstår att undersöka. Utifrån den bakgrunden finns det inte någon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kärnfråga för dagens arbetsgivare är att rekrytera och behålla människor som passar in i verksamheten.