HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om demens.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och föräldraskap med fokus på hela livssituationen, förändringen i livet det första barnet medför, föräldraskapet och parrelationen. Förutom i förändringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna föräldrars upplevelse av sin livssituation och den förändring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. Frågeställningar som ställdes var: ? Varför/varför inte upplever förstagångsföräldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagångsföräldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrågor utformades efter vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur.

Uppsatsens syfte är att få inblick i livet som svensk fotbollshuligan. Jag vill få en förståelse för vilka det är som slåss och orsakerna till att de väljer detta liv. Jag har utgått från följande frågeställningar:?Vad gör att en person väljer att bli fotbollshuligan?Hur ser huliganen på sig själv?Handlar det enbart om fotboll eller tillkommer det också något annat?Metod och material :Jag använder mig av en kvalitativ metod där jag lyfter fram mina respondenters individuella upplevelser. Jag har ett fenomenologiskt förhållningssätt vilket innebär att jag försöker ge en direktbeskrivning av individernas värld utifrån deras perspektiv.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kanleda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är attundersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjligträningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter igrundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar avförhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter ochskillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara enmetod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättradläsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Stereotypier hos häst är en relativt vanligt förekommande typ av beteendestörning, ett beteendemönster som är repetitivt, konstant och saknar mål eller funktion. Det finns många och utbredda uppfattningar om stereotypier bland hästägare, som till exempel att det är beteenden som är skadliga och kan ?smitta? andra hästar, vilka ofta inte alls har någon vetenskaplig grund och kan orsaka att de drabbade hästarna behandlas på ett sätt som rentav är skadligt för dem, till exempel genom att de hålls isolerade från artfränder.De faktorer som framför allt associerats med stereotypier hos häst är social isolering och utfodring med kraftfoder. Fullblodshästar verkar vara predisponerade, och avvänjningen är en kritisk period för utvecklandet av stereotypier. Drabbade hästar visar beteenden som skiljer sig åt i reaktion på stressande stimuli.

Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande.

Bakgrunden till denna rapport är att få en fördjupad kunskap inom ämnet förhörsmetodik. Syftet är att belysa de detaljer som förutsätter ett lyckat förhör och vilket säkerställer trovärdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgått från kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rättspsykologiska området, samt kompletterande källor i form av intervjuer och föreläsningar med anledning att förankra och jämföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell är starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gångbar, varför vi har valt att presentera den närmare. Ett lyckat förhör är av största vikt i en utredning och beror på flera samverkande faktorer.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta.

Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen.