Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ?Fourth Generation Warfare? (4GW) ur två perspektiv, dels Vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på Vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap.Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på Vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet.Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som används av Lind är oVetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som Vetenskaplighet.

Målet har varit att undersöka hur grafiska formgivare kan använda sig av matematisk kod i form av fraktala system för att skapa inspirerande grid. Genom att titta på befintliga fraktala mönster och sedan anpassa vissa av dem till gridsystem skapades under designprocessen ett antal olika fraktala grid. Hur väl dessa gridsystem fungerade testades i en skisskalender - en fickkalender för formgivare med plats att skissa. För att kontrollera och verifiera de resultat som kom fram under designprocesssen jämfördes de med åsikter från en fokusgrupp bestående av grafiska formgivare. Slutsatsen blev att fraktala gridsystem inspirerar grafiska formgivare att skapa dynamiska och harmoniska layouter.

Arbetet syftar till att ta fram ett koncept till ett klädmärke. En designprocess redovisas utifrån en inspirationsfas som bl.a. omfattar spelfilmen The Zodiac, dokumentärfilmen The Occult History of the Third Reich, fotografier tagna av Phyllis Galembo och föredrag av neurologen och filosofen Sam Harris. Resultatet består av tryck och mönster till t-shirts och skateboards, förslag till logotyp och ett paketeringskoncept. Trycken består av kryptografi, optiska illusioner, omöjliga former och fotomanipulationer av astronauter, samurajer och apor.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn på sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utsträckning värderingar påverkar arbetet och yrkesidentiteten. Frågeställningen är uppdelat på två frågor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? Målet med uppsatsen är att lyfta en diskussion kring yrkeskårens gemensamma kunskaper, värdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kåren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar på yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare än på resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet från undervisning, forskning, tjänstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet.

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en Vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv. Studien vänder sig till sjuksköterskor som kan använda studien i sitt arbete för att underlätta omvårdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket på så sätt ger kunskap åt blivande kollegor. Hypertyreos är en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv om den inte upptäcks och behandlas i tid. Metoden som valts är en litteraturstudie där tio Vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrån Polit & Hunglers kriterier för Vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom påverkar som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hälsa och minskad vitalitet och känslomässighet, därmed upplever patienter begränsningar i det dagliga livet..

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelärare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen är kvalitativ och vi intervjuade 13 lärare. Resultatet av vår undersökning är att lärarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning är en viktig aspekt för lärarna. Angående betyg ansåg majoriteten att de bör komma in något tidigare än vad de gör nu, i år 8.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

I ett samarbete med Färggrossen i Nybro har en miljöanpassad förvaring/ettset med professionellt utplockade produkter för inomhusmåleri formgivits. Produktens huvudanvändare är den kommersiella och tillfälliga målaren. Målet med att utforma ett set är att förenkla för användaren vid köp av produkter, förlänga artefakternas livscykler genom att uppmuntra till bättreskötsel och att formge en estetiskt tilltalande förpackning som är enkel attförvara såväl i hemmet som i garaget eller i verkstaden. Ett lyckat samarbete med Färggrossen, samt observationer och reflektionerkring måleri i kombination med designprocessens många delmoment liggertill grund för målarsetets utformning. På handledningar har framförallt 3-dimensionellaskissmodeller förenklat visualiseringen av tankar och idéer.Research om tidigare Vetenskap och forskning kring Faktor 10 metoden harvarit till stor nytta i en ambition att göra setet miljöanpassat och användanav ITK (Identity Tool Kit) har hjälpt till i identifieringen av Färggrossendet som företag och sammanlänkningen mellan produkt och uppdragsgivare..

Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och Vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor.

Människan har använt sig av växter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids Vetenskap där man kan ta fram syntetiska medel har växter i många fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal växter finns det en möjlighet att hitta nya sätt att bota sjukdomar. De växter som har undersökts i studien är Malört, Dragon, Åbrodd och Gråbo som alla tillhör Artemisia släktet. De har alla haft en liknande användning genom historien främst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort på de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

Det finns ingen enhetlig Vetenskap när det gäller människan och hennes natur; filosofi och psykologi är dock bra verktyg vid studier av människans inre, som trots att vi ändras har en del som definierar oss som den vi är. Denna del påverkas av mänskliga relationer, men också av oss själva. I denna uppsats har jag framhävt relationen mellan museum och människa och hur museer använder kunskap och historia. Jag har också pekat ut vikten av museer när det gäller uppbyggnaden av vår identitet. Denna uppsats är indelad i fem kapitel; Människans inte, Museets historia, Människans relation till museet, Museet och samhället och slutligen en diskussion.

Syfte: Syftet med studien är att sammanställa Vetenskap om nyttan med att utföra självundersökning av brösten samt utröna vilken roll sjuksköterskan kan ha. Metod: I en litteraturstudie har nio artiklar valts ut och det Vetenskapliga värdet har granskats och utav dessa är sju kvantitativa studier och de resterande två litteraturstudier. Resultat: Resultatet visar att självundersökningar av brösten inte reducerar mortaliteten i bröstcancer. Nyttan av självundersökningarna av brösten råder det delade meningar om då de kan leda till en ökad oro och flera läkarbesök. Sjuksköterskan spelar en viktig roll som pedagog och inspiratör.

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med utvecklandet av omvårdnadsVetenskap och med det har även sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensområden sjuksköterskans yrkesgrund vilar på. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvårdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvårdnad som en hjälpande och omhändertagande aktivitet. De ansåg att de Vetenskapliga och omvårdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensområde medan egenskaper som förmåga att kunna lyssna skattades högt.