Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Detta arbete behandlar hur några av ateismens främsta företrädare, Richard Dawkins och Christopher Hitchens, valt att angripa religion och religionens påverkan på politik, utbildning, vetenskap och den individuella människan. Deras angrepp bemöts av kristna apologeter, I detta fall Alister McGrath och Dinesh D'Souza. För att finna svaren på våra frågeställningar så har vi genomfört ett litteraturstudium av ateistisk litteratur samt av apologeternas svar på densamma. Vi har använt oss av den hermeneutiska forskningsmetoden, i vilken vi med hjälp av vår förförståelse har tolkat de olika sidornas ståndpunkter. Resultatet visar att när det gäller ateisterna, så anser dessa att religion är en icke bevisad, icke vetenskaplig och vidskeplig kvarleva från ett äldre system som möjligen hade sin plats som förklaringsmodell för bronsålderns människor, men att religion inte borde ha någon plats i dagens logiska och vetenskapligt grundade samhälle De ser religionen som en motsats till vetenskap.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg..

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, Vårterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga två vetenskapliga radioprogrammens berättarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stått i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat på rätt sätt. Därför är det väldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap går till väga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen är det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra är det amerikanska Radiolab. De är alltså producerade i helt olika länder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav två handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i människors vardag.

Syftet med denna studie är att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och känslan av beredskap inför att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehållsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter på en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvårdnad, omvårdnad i praktiken, omvårdnad i utbildningen, omvårdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg omvårdnad som ett svårt begrepp att förklara.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Detta är en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lärarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lärarstuderande på två olika lärosäten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fått berätta om sin lärarutbildning och särskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmänhet och i det allmänna utbildningsområdet i synnerhet. Samtliga informanter läser sin sista termin på Lärarprogrammet (lärarutbildningen från 2001). Den narrativa analysen, som utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berättelser framträder, men däremot inte något gemensam ?kollektiv berättelse?.

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare.