Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing.This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock.The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys.

Trots att skolan har lärande som sitt gebit vet man inte särskilt mycket om förutsättningarna för dess organisatoriska lärande, vilket anses nödvändigt för en organisations utveckling. Jag har därför valt att undersöka och identifiera de faktorer som är rimliga att anta att man kan applicera på skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig från vinstdrivande företag genom exempelvis begränsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt är en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgång beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lärande på individ- och gruppnivå samt lärande organisation. Därefter redogör jag, utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lärande organisation kan uppnås. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsättningar kan uppnås i skolan utifrån områdena kultur, organisatoriska förutsättningar såsom struktur, gruppsammansättningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

Föreliggande uppsats är en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Östergötlands, strategier och åtgärder för minskat växtnäringsläckage från jordbruksektorn. Jag använder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvärvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förståelsen för arbetet kring det nationella miljömålet"Ingen Övergödning"och de problem, implicit såväl som explicit, som kan dyka upp när naturvetenskap och samhällsvetenskap skall samordnas. Då en icke tvärvetenskaplig analys kan ha svårigheter att hantera de faktorer som inte kan eller innebär svårigheter att kvantifieras har denna tvärvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sådan situation. Resultatet indikerar på att ett långsiktigt perspektiv måste antas och att detta kräver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny värdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna på en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framträder iprocessen, och hur dessa mönster påverkar myndighetens möjligheter att uppnå sina mål med att skapavärdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av värdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av värdegrunden innebäratt den utvecklas från att vara en samling personliga ståndpunkter hos några av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehåller myndighetens officiella ståndpunkt. Ökad abstraktioninnebär att värdegrundens innehåll gått från uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om känslor och värderingar som medarbetaren ska känna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag främst diskuterarär att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till värdegrunden, eftersom var och en själv måstetolka värdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt är obligatoriskt att användasig av dem i sitt arbete.

Syfte: Syftet är att i tre fallföretag beskriva och analysera användningen av Balanced Scorecard, med tonvikt på vilken roll det har i relationen mellan företagens strategi och operationella styrning. Metod: Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen baseras på en fallstudie av tre företag vilka använder sig av Balanced Scorecard och budget på skilda sätt. Primärdata har samlats in genom öppna riktade intervjuer med anställda i de tre företagen. Slutsatser: Vi har genom vårt val av metod genomfört undersökningen och fått svar på våra frågor.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.