Fröbehandling kan ha olika syften t.ex. växtskydd, storleksförändring, förbättrad groning, mikronäring och fördröjd groning. Behandlingen utförs oftast för att uppnå en säkrare odling med hög skörd och god kvalitet. För detta krävs en god start med snabb, jämn och fullständig groning. Fördröjd groning av raps är en del av fröbehandlingen som skulle kunna gynna jordbrukaren och miljön genom minskat antal jordbearbetningar.

Jordbruket står idag inför utmaningen att öka produktionen av biogas-substrat utan att öka konkurrensen om jordbruksareal för foder- och livsmedelsproduktion. Fånggrödor odlas idag för att reducera jordbrukets kväveläckage till vattendrag. Genom litteraturstudie, intervjuer samt fältförsök undersöktes potentialen för att använda fånggrödor som biogas-substrat (då som mellangrödor), samt huruvida biogaspotentialen förhöjdes genom en mindre kvävegiva i samband med sådden av mellangrödan. Från tidigare publicerad litteratur kunde ses att endast en del utav det upptagna kvävet i fånggrödan återfanns i markprofilen till nästkommande gröda. De två huvudsakliga källorna till kväveförluster var lustgasavgång samt läckage av lättomsättbart kväve över vintern, med varierande nivåer på kväve-förluster beroende på lokal och gröda.

Titel: Att tänja ett varumärke ? en studie av varumärkesutvidgning i bilbranschen. Författare: Johan Hasselblad & Martin Nilsson Problem: Inom bilbranschen har man länge använt sig av varumärkesutvidgningar som en strategi för affärsutveckling. Det är inom denna bransch nästan uteslutande vertikala utvidgningar som används, det vill säga att varumärket används också på de billigare/mindre eller dyrare/större bilmodeller som företaget väljer att introducera på marknaden. Strategin att utvidga ett befintligt varumärke anses av många ha större framgångspotential än att introducera den nya modellen under ett eget märke.

Branschbolaget Svensk Raps AB har under flera år haft som mål att öka andelen odlad areal av oljeväxter. Målet för 2005 var att odla 100 000 ha. Statistik från jordbruksverket visar att det år 2005 odlades oljeväxter på 82 500 ha, vilket är ca. 3 % av den totala åkermarken i Sverige, 2 688 000 ha. Av denna areal odlades 35 500 ha höstraps och 38 500 ha vårraps.

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.

Detta arbete är en förstudie inom området fasta körspår med potatis i växtföljden. Målet är att undersöka vilka radavstånd som är att föredra vid tillämpning av fasta körspår med potatis i växtföljden. Användning av fasta körspår har under ett flertal år blivit allt populärare, men det finns inte mycket litteratur om fasta körspår i potatisodling och att tillämpa detta i praktiken. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att göra en förstudie inom området. Syftet med studien är att ge lantbrukare förslag på lämpliga arbetsbredder vid anpassning av systemet. Potatisodling innebär intensivare körning med maskiner i fält jämfört med traditionell spannmålsodling och därför är det motiverat att försöka koncentrera den skadliga markpackningen till ett fåtal punkter i fältet.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Syfte: Syftet med detta arbete är att försöka skapa förståelse kring hierarkiska och byråkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen är inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byråkratiska strukturer. Detblir således möjligt att tala om grader och former av byråkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Abstract The global average temperature has increased by 0,74°C over the last 100 years. Most probably, the explanation is due to increasing use of fossil fuels and the agricultural expansion of land use. The new life stile of mankind leads to increasing concentrations of greenhouse gases in the atmosphere. Food consumption contributes with approximately a quarter of the total greenhouse gas emission per person and year, why it is an important task to reduce these. The aim of this work is to quantify energy use and greenhouse gas emissions for (Swedish) herbs produced in Swedish greenhouses. The study is based on a LCA (Life Cycle Assessment) and collected data from participating companies producing herbs in pots.

The use of fossil fuels such as coal and gas are a contributor to the global warming. The climate change is a worldwide problem with far reaching consequences that is believed to be very expensive. The United Nations has been introducing a framework convention on climate change. One component of the convention is the Kyoto protocol. The protocol is obligating the developed countries to decrease their emissions of greenhouse gases by 5.2 percent during the time period 2008-2012.

Bakgrund:Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta.