In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.

The so called democratic deficit and the lack of legitimacy have been at the core of the EU-debate in the last decades. Low turnouts in the elections for the European parliament and disapproval in the ratification processes of the latest changes of the treaties are examples of the citizens lack of confidence for the EU and continuous integration. In Nice 2000 the heads of the member states governments agreed to try to improve the democratic legitimacy in the EU and initiated a public debate aiming at proposals for changes in the decision making processes in the EU. In July 2001 the commission published a white paper with their view. A fundamental presumption in discourse theory is that language and language usage not just is a way to deliver information about ideas and behaviours.

För preferensskattningar av par av horisontellt åtskilda ord för företeelser uppstår en ordordningseffekt (Englund, 2008; Hellström 2003) där den första/vänstra företeelsen viktas högre än den sista/högra. Detta innebär att om företeelserna i ett par attitydskattas högt så föredras den första/vänstra företeelsen och vice versa. I förevarande studie undersöks om det uppstår en ordordningseffekt för vertikalt åtskilda företeelser samt om det finns ett samband mellan effekten och personlighet. Hundratjugoen deltagare fyllde i en tredelad enkät: först en preferensskattningsdel med 20 par av företeelser, sedan ett personlighetstest baserad på femfaktormodellen och slutligen en attitydskattningsdel för samma 40 företeelser som i preferensskattningsdelen. Resultaten visade på en ordordningseffekt där övre företeelser viktades högre än undre.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. Frågan utgår ifrån teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhälle ska kunna uppnås måste fem dimensioner vara uppfyllda: ett väl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhälle, politiskt samhälle och ekonomiskt samhälle samt en rättstat och statsbyråkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhälleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgår i huvudsak från artiklar, böcker och tidsskrifter. För att åskådliggöra Ungerns utveckling från demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvändig för att ge perspektiv åt landets sociala, politiska och ekonomiska händelseförlopp..

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.  .

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.

"Gömd men inte glömd" är resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frågeställningen: "är förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhållandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del är av normativ karaktär där vi fastställer en demokratinorm genom den rådande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkälla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som består av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden som kan utläsas i fyra skönlitterära läromedel för mellanstadiet samt hur dessa värden överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka värden relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta läromedels historia? Hur stämmer de värden som går att utläsa i de undersökta läromedlen överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjälp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande värdegrund, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö.I resultatet framkommer det att de värden som kan utläsas i de undersökta läromedlen i flera avseenden inte överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Därför bör sådana läromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande värden och värdegrund av lärare och elever..

AbstractIn this bachelor thesis I discuss and analyse the current situation of the Venezuelan democracy. By using a theoretical framework based on the theory of horizontal accountability, I focus on the interaction between different institutions and branches within the state of Venezuela. The analysis focuses on the strenghts and flaws of the newly accepted constitution, and to what extent the institutions of checks and balances remain true to the laws and the constitution of 1999. My conclusions are that in terms of vertical accountability, the Chávez-regime acknowledges a wide popular support for their governmental actions. In contrast, the incumbent administration shows almost no respect for horizontal accountability.