Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern.

The main aim of this bachelor thesis is to describe through a quantitative study the extent of support received by foster families, their opinion of the support and any areas that might need improvement. The foster families receive foster care support through a private agency. We concentrated on the following areas of support; education, health, contact with the children?s biological relatives and behavioral difficulties. These four areas have, in previous research, shown to be problematic for foster children.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor.

Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan.

BakgrundStudien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel.

Android-applikationers användargränssnitt kan se annorlunda ut på olika Android-enheteroch det är svårt att anpassa en applikation efter alla enheter då det finns så många unikamodeller. Målet med arbetet var att framställa ett verktyg som kunde med hjälp av ett korrektdefinierat gränssnitt, upptäcka skillnader i gränssnittet mellan olika Android-enheter.Ett egenutvecklat verktyg framställdes och hade en hög precision. Verktyget kunde bådaupptäcka skillnader och rapportera hur stor skillnaden var mellan gränssnitten..

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Examensarbetets problemområde är relativt nytt och outforskat vilket gör det desto mer aktuellt. Supply chain simuleringsverktyg är en kombination av supply chain verktyg och simuleringsverktyg. Denna kombination erbjuder nya undersöknings- och planeringsmöjligheter för företag och blir ett nytt verktyg för företagen att stärka dess konkurrenskraft.I examensarbetet utreds om simulering är ett lämpligt verktyg att använda för att påvisa fördelar vid beslut om att flytta företag eller delar av dess verksamhet. För att besvara frågeställningen har en litteraturstudie, intervjuer med tre handelsföretag samt simuleringar genomförts.För varje företag har dess beslutsprocess vid lokaliseringsfrågor sammanställts. Utifrån dessa sammanställningar har sedan en generell simuleringsmodell tagits fram.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare.

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten.

Det här är ett examensarbete som är utfört på uppdrag av Meal Planning Concepts AB. Målet var att utveckla en native multi-plattformsapplikation till smartphones och surfplattor som skulle fungera på Android och iOS och dela databas med deras nuvarande webbsystem. Funktionaliteten skulle vara baserad på den som fanns på deras webbsida. Applikationen utvecklades i MoSync som är ett ramverk som klarar utveckling till multiplattform. Examensarbetet gick också ut på att utvärdera MoSync under projektetsgång och presentera andra liknande verktyg och hur de förhöll sig till MoSync.

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks CASE-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.