Sök:

Sökresultat:

3604 Uppsatser om Verkställande direktörer - Sida 35 av 241

Vuxna mÀnniskors spontansÄng

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

VarumÀrkesidentitet för traineeprogram Academy

VarumÀrkesidentitet för traineeprogram AcademyI denna studie redogörs för hur ett varumÀrke Àr direkt kopplad till sina vÀrdegrunder. Rapporten besvarar hur vÀrdegrunder i en organisation skapas av företagets personal i form av ord som kopplas till företagets varumÀrke. Metodiken i denna studie har pendlat mellan intervjuer och workshopar. Studiens resultat visar att företagets personal och praktikanter kom tillsammans till tre ord som processats till Academys vÀrdegrunder. Dessa ord Àr: gemenskap, utveckling och skaparglÀdje..

Pensionsredovisningen dilemma : -aktuariella vinster/förluster-

Problembakgrund: Pensioner Àr en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna Àr invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster pÄ ett nytt sÀtt Àn tidigare. DÄ företagen tidigare kunde vÀlja mellan att redovisa direkt mot resultatrÀkningen eller genom att tillÀmpa korridorregeln kom nu Àven möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gÄtt en tid sedan det nya redovisningssÀttet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kÀnnetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre Är har gÄtt sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster.

Studie i materialrörelser orsakade av fartygsvÄgor

Examensarbetets mÄlsÀttning var att studera de materialrörelser som uppkommer i direkt anslutning till stranden genom pÄverkan av fartygsvÄgor. Intressant var just att studera sÄdant material som Daleke et al (1989) finner en överensstÀmmelse med ? mellan sina iakttagelser och en felaktig version av Hjulströmskurvan ? men Àven annat material skulle studeras. Arbetet utfördes i Furusundsleden och i farleden vid Lidingö dÀr trafiken av FinlandsfÀrjor Àr tÀt.I farleder som till vattenvolym Àr begrÀnsade uppstÄr kraftiga vattenrörelser, sugeffekter förutom de vanliga svallvÄgor som bryter mot stranden. Dessa bÄda typer av vattenrörelser pÄverkar materialet lÀngs strÀnderna..

Lagen om marknadsmissbruk: ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Perinatal depression hos kvinnor - hur pÄverkas barnen?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.

Att utveckla och validera ett mÀtinstrument för bedömning av teamtrÀning med studenter

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.

IKEA Foods hÄllbarhetsarbete -om och hur CSR-aktiviteter kan skapa kundvÀrde inom IKEA Food

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

Att leva med hemodialysbehandling : patienters upplevese av livslÄng behandling pÄ dialysmottagning : en litteraturöversikt

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

FÖR MÅNGA LARM OM ?LITET TRAUMA?? LÅG FÖLJSAMHET TILL KRITERIER

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.

ÅtgĂ€rdsprogram. En diskursanalytisk studie

Syfte: Syfte med denna studie Àr att undersöka vad som skrivs i ÄtgÀrdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Hur formuleras texten i ÄtgÀrdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lÀrande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys. UtifrÄn en flerdimensionell analysmodell har 30 ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i Ärskurs Ätta och nio granskats. Den första dimensionen innebÀr analys av texten i ÄtgÀrdsprogrammen utifrÄn granskning av textens lingvistiska egenskaper och sprÄkets grammatiska uppbyggnad.

Polisens informationsskyldighet till brottsoffer

I den inledande delen av arbetet försöker vi förklara begreppet brottsoffer och de juridiska aspekterna kring uttrycket. För att fÄ en inblick i brottsofferfrÄgornas framvÀxt har vi berört de viktigaste milstolparna och reformerna som gjorts i Sverige under de senaste decennierna angÄende ett brottsoffers status. Som exempel kan nÀmnas kvinnofridsdebatten som pÄgÄtt under Ärtionden. Vidare beskriver arbetet polisens informationsskyldighet och informationsplikt. MiniminivÄn för polisens informationsskyldighet styrs av polisens avrapporteringssystem, rationella anmÀlansrutin (RAR), som Àr direkt kopplat till förundersökningskundgörelsen (FUK).

GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess

Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.

Artisters och idrottsmĂ€ns rĂ€tt till fri rörlighet inom EU : - Är uttag av kĂ€llskatt pĂ„ inkomster frĂ„n artisters och idrottsmĂ€ns verksamheter, enligt artikel 17 i OECD:s modellavtal, förenligt med rĂ€tten till fri rörlighet?

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensomrÄde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande pÄ medlemslÀndernas skatteregler. Medlemsstaterna fÄr sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestÀmmelserna i skatteavtalen fÄr inte strida mot EU-rÀtten, dÀribland bestÀmmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-lÀnder Àr Àven medlemmar i OECD. De skatteavtal som Àr slutna mellan EU:s medlemslÀnder Àr dÀrför i stor utstrÀckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster frÄn rörelse och tjÀnst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Amatörmusikers tankar och kÀnslor kring stÀmfördelning

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->