Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den Verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig Verksamhetsstyrning.

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för Verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för Verksamhetsstyrning utvecklats.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur Verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är denhermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt dåvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Problemformulering: Hur och varför arbetar Sveriges fyra storbanker med sin jämställdhetsplan som en del av bankens Verksamhetsstyrning? Vilka motiv har de med sin jämställdhetsplan och vilka interna och externa effekter har den på deras verksamhet?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur Sveriges fyra storbanker arbetar och integrerar sin jämställdhetsplan som en del av bankens Verksamhetsstyrning. Ett delsyfte är att identifiera vilka motiv banken har med sitt jämställdhetsarbete samt vilka interna och externa effekter planen uppfattas ha på verksamheten.Metod: I vår studie har vi använt oss av telefonintervjuer för att få fram det empiriska materialet. Respondenterna är personer som är involverade i arbetet med jämställdhetsplanen, men även verksamhetsplanen eftersom att vi gör kopplingar mellan dessa två.                Slutsats: Vår slutsats är att det inte är arbetet med att framställa planen i sig som leder till bättre jämställdhet utan att det är arbetet för att uppnå målen i planen som bidrar till utvecklingen. Däremot tror vi att planen är ett bra verktyg för att ge en ?lägstanivå? i jämställdhetsarbetet.

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande.Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer.

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom Verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra Verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten påverkas av de val som ledaren gör. Det är också ledaren som har makten att bestämma hur Verksamhetsstyrningen ska utformas, även om det finns många andra faktorer som kan påverka styrningen av företaget.Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de påverkar Verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan på styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt ämnet med hjälp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat på fyra olika företag och deras verkställande direktörer, nämligen Fastighetsmäklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmäklare.Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor påverkan och inflytande vad gäller Verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som präglar deras verksamhet och vi kan se både likheter och skillnader i deras ledarskap och Verksamhetsstyrning.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Hur chefer kan styra sina företag på ett strategiskt vis med hjälp av prestationsmätningssystem och hur finansfunktionen kan hjälpa till att implementera företags strategi..

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

This study examines how a company adapts its operating control when the environmental circumstances are changing. This is a case study with a qualitative approach which is based on interviews. The main purpose is to examine how an accounting firm adjusts its operating control in order to meet the abolishment of the statutory auditing. Another purpose is to describe how the abolishment of the statutory auditing will influence or have influenced the choice of measures in the balanced scorecard. The question this study aims to examine is: How do audit firms adapt its operating control in order to meet changes in the environment? This question lead to a second question which the study also aims to examine and is How is the abolishment of the statutory auditing influencing the accounting firms goals, measures and focus in the balanced scorecard? The conclusion of this study shows that the abolishment of the statutory auditing has had an influence on the balanced scorecard.

Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om Verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarVerksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten.Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, Verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel..

Hur chefer kan styra sina företag på ett strategiskt vis med hjälp av prestationsmätningssystem och hur finansfunktionen kan hjälpa till att implementera företags strategi..