Syftet med detta examensarbete är att studera kommunikationskanaler för att kunna värva fler medlemmar till en nystartad förening.Frågeställning - Hur kan Västerås Capoeira värva fler medlemmar, med fokus på en äldre målgrupp?Avgränsning - Studiet är att studera kommunikationskanaler och att avgränsa sig genom att fokusera på Rogers fyra huvudsakliga element för spridningsprocess av innovation.Metod - Den huvudsakliga uppgiften har utförts genom intervjuer och observationer på plats hos Västerås Capoeira.Teoretisk ram - Består av kommunikationskanaler som behandlar Rogers fyra element, vilka är innovation, kommunikationskanaler, tid och socialt system. Studien ska ge förståelse för den teoretiska grunden där Västerås Capoeira har en positiv och fungerande kulturarena.Empiri - Empiriska studien bygger på intervjuer och observationer på Västerås Capoeira lokaler i samlingslokalen Växhuset.Slutsats - Västerås Capoeira är en ny förening som har sin verksamhet inom Växhuset. Eftersom Capoeira är en sport som har en bred målgrupp vill vi kunna hjälpa föreningen med att hitta medlemmar i alla åldrar, från båda könen och från olika kulturer. Föreningen kommer att få lärdomar om olika spridningsprocesser så att de kan marknadsföra sig med hjälp av andra kommunikationssätt.Nyckelord - Verksamhetskultur, kommunikationskanal, kommunikation, spridningsprocess, marknadsföring..

Sammanfattning: Undersökningen innehåller svar från tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt deras synsätt i att använda åtgärdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om åtgärdsprogrammens användning i dagsläget och hur de kan användas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Problemområde: Bakgrunden till valt ämne är genom lästa studier som säger att det krävs kompletterande studier om hur åtgärdsprogrammen används och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter många års arbete i grundskolan är hur vanligt det är att förklara elevernas svårigheter som brister och egenskaper hos individen.

Syftet med följande arbete är att kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter ville vi sträva efter att få helhetsperspektiv inom området familjesamverkan. Vi har baserat vårt arbete på Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå två i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgångspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhåller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framväxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lärare förhåller sig till traditionerna och hur rektorerna ser på verksamheten. Utifrån ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. Såväl likheter som skillnader har identifierats mellan de båda verksamheterna i synen på undervisning och lärande.

År 2005 påstods att majoriteten av de officerare som inte stödde Försvarsmaktens ominriktning mot insatsförsvar och ökat internationellt engagemang var så kallat ej toleranta. Under åren därpå kom myndighetens överbefälhavare att konstatera att en av ominriktningens avgörande delar handlade om att förändra värderingar, förhållningssätt och Verksamhetskultur, liksom att den gemensamma värdegrundens stärkande var avgörande för militärens framtid.Av fortsatt forskning om Försvarsmaktens värdegrundsarbete kan likväl utläsas att värdegrunden inte alls upplevs som så tydlig och gemensam som Försvarsmaktsledningen avser, varför förevarande arbete har syftat till att utreda varför just militärens värdegrund(sarbete) inte fungerar fullgott. Inom ramen för en (hypotetisk-)deduktiv, kvantitativ frågeformulärsmetod har respondenter ur de två lägsta femtedelarna av myndighetens befälskår ombetts besvara frågor om vad desamma vet om, liksom hur desamma ser på, värdegrunden och värdegrundsarbetet.I flera avseenden var resultaten oväntade: Majoriteten av respondenterna var både förtrogna med och helt eller delvis positiva till det ovannämnda. Beklagligtvis innebar den låga svarsfrekvensen emellertid betydande hinder för urvalet och omöjliggjorde generella slutledningar om populationen ifråga. Resultaten möjliggjorde icke desto mindre slutsatsen att värdegrunden i någon grad accepteras och tillämpas men inte har förankrats och införlivats tillfullo.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna.

I internationella kunskapsmätningar har det framkommit att kunskapsnivå i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhållande till andra länder sedan mitten av 90-talet. Läsåret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i årskurs nio som fick ett godkänt betyg i matematik. När dessa elever kom till gymnasiet så var det endast något över 83 procent av eleverna som klarade ett godkänt resultat på det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnår läroplanens utbildningsmål har Särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie är att utifrån SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning få ökad kunskap om vad som påverkar elevernas möjligheter att klara matematiken på gymnasiet.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv Verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv Verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.