As part of an internship at Ericsson, this report was written to enhance the understanding of how it is to develop a system that is well established at the workplace. To improve an already existing system is not always as easy as many developers may think. In this report the pros and cons of developing an already existing system has been researched and analyzed. Do note that the results are only from one development of a specific system and that comparison of other developments has been made from other reports and not from experiencing it firsthand. It was found that the choices made can have an impact on further developing and it is important to write down what has been done.

De tankar om förbättringsprocesser som tillslut har blivit konceptet Lean härstammar ifrån ?The Toyota Production System? där Kiiro Toyodas vision att alla delar av en bil skall levereras precis ?i rätt tid? står i fokus. Delarna som arbetarna behöver skall alltså vara tillgängliga precis när de behöver dem varken förr eller senare. Det tog tid innan hans vision blev realitet men ett decennium efter hans död använder hela Toyota koncernen sig utav hans idéer över hela världen. Man kan se systemutveckling som en form av produktutveckling.

Systemet som förenklar hantering och information av tidrapportering, projekt, kunder, lager och anställda. Syftet är att företaget skall få en mera överblick över deras verksamhet, då all information samlas på samma ställe. De anställda kan via webben snabbt och enkelt rapportera in deras arbetstider under den gångna veckan. Systemet innefattar: SMS-tjänst, automatiskt utskick, hanteringen för lager, projekt, kunder och semester, kontinuerlig statistik med grafiska diagram samt utskriftsfunktioner. Allt är utvecklat i PHP och MySQL..

This final year project is dedicated to investigate the problem domain of system maintenance management. The purpose is to find problems in the system maintenance management of today. Whether there is any problem that can be elicitated in the requirements engineering?s phase that could help to obtain more maintenance management friendly systems and if it is not possible to obtain more maintenance management friendly, what else can be done?It has been learned that there are many problems today in the problem domain and the most great ones are the system documentation, stress and a systemknowledge lack among developers, system managers and system users.The requirements that have been found for this problem is good documentation, and use of simple solutions in the creating of the system..

Vid objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard.

Den här uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. Från början skapades de agila metoderna, av utvecklarna själva, som ett svar på de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro på en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lättrörlig och kärnan i de agila metoderna är att göra utvecklingen mer flexibel och lättare att manövrera. Det finns andra värderingar som är grundläggande i agil systemutveckling som påverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte.Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts..

Detta är en uppsats skapad med syftet att öka förståelsen för hur systemutvecklare ser sig själva identifiera och hantera maktförhållanden rörande intressenter inom kravfångst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk ståndpunkt. Maktförhållanden är mycket viktiga att överväga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha väldigt långtgående effekter för framgången i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande åsikter gällande i vilken utsträckning de skall använda sin egen maktposition och vissa använder formella metoder medan andra inte gör det. De senare är dock mer sårbara inför en situation där maktförhållanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgång..

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten..

Dagens samhälle förändras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hänga med i denna utveckling, krävs förändringar och omorganisationer även här. För att en förändring skall få ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mån kan påverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan också vara så att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förändring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förändringsarbete är att de anställda får veta varför förändringen skall genomföras. Det är viktigt att de som berörs av en förändring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger på en fallstudie, som har utförts på Volvo IT, och den förändring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod..

Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:? Etablera ett gemensamt språk? Skapa en yrkespraxis? Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande? Bygga kunskap? Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaperI det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas.

Funderingar kring användningsfall? Denna uppsats belyser användningsfallsmodellering, en enkel, effektiv och vida spridd metod, dock förenad med vissa svårigheter. En fallstudie är genomförd på två företag för att illustrera hur användningsfall utformas och om det finns någon utformning som kan ge mervärde för utvecklingsprocessen. Ett mervärde vi funnit är att använda beskrivningssätt som alla förstår. Uppsatsen belyser även svårigheter relaterade till framtagningen, varför dessa uppstår och hur de kan undvikas.

Vid objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Det går att se på en systemutvecklingsmetod på olika sätt. Dels kan man studera den utifrån dess beståndsdelar, och dels kan man studera de processer i utvecklingsarbetet som leder fram till slutresultatet. I detta examensarbete diskuteras en del av de kognitiva krav som ställs vid inlärning av en systemutvecklingsmetod.Inom ramen för en litteraturstudie diskuteras vad som är viktigt att lyfta fram när en systemutvecklingsmetod ska presenteras och vilka inlärningsproblem som finns i samband med detta.Rapporten innehåller även en fallstudie där en systemutvecklingsmetod (Enterprise Knowledge Development) presenteras i HTML-format i en så kallad Electronic Guide Book. Examensarbetets bidrag till EGB består i att ge exempel på hur valda delar av EKD kan presenteras i HTML-format..