Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT Àr anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket frÄn den svenska, bÄda i kultur och socialsystem Àr det viktigt att inte bara utvÀrdera utifrÄn modellen men ocksÄ hur implementering och anpassning av modellen har gÄtt. För att kunna besvara syftet och frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet av respondenter gjordes utifrÄn snöbollsmetoden dÀr de intervjuade arbetar inom socialtjÀnstens öppenvÄrd. Resultaten visade att det finns mÄnga saker som ska tas hÀnsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, mÄlgrupper och ekonomi. FFT Àr en behandlingsmetod och en pÄbyggnadsutbildning dÀr grÀnsen mellan det som Àr klientens behandling och det som Àr FFT-terapeuternas utbildning Àr diffus.

Bakgrund: Att ha en svÄrt sjuk förÀlder ökar risken för att barn ska drabbas av ohÀlsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstÀrkning som ÄlÀgger hÀlso- och sjukvÄrden att ge rÄd, stöd och information till minderÄriga, nÀrstÄende barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en vuxen med svÄr sjukdom. Studien avsÄg ocksÄ att identifiera eventuella svÄrigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsÀttningar för mottagningen att med hjÀlp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framÄt med att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en svÄrt sjuk vuxen.

Bakgrund: PÄ senare Är har mÀn som vÄldtÀktsoffer fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen pÄ kvinnor. Det finns mÄnga olika myter och fördomar som tilldelas vÄldtÀktsoffer. Ett offer för vÄldtÀkt drabbas av bÄde fysiska och psykiska men. VÄrdpersonal mÄste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vÄrd till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/förestÀllningar gentemot mÀn respektive kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt.

Syftet med denna studie Àr att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frÄgor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrÄn. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av bÄda könen. En avgrÀnsning var att ungdomarna skulle gÄ Ärskurs 3 pÄ gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tÀnka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att vÀlja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tÀnka sig att gÄ arbetslös och ta emot ekonomiskt bistÄnd i stÀllet för att arbeta. PÄ sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker Àr kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att fÄ en bra utbildning dÄ detta Àr avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

En patient som ska genomgÄ en operation kan uppleva kÀnslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan Àven kÀnna sig rÀdd för sjÀlva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt pÄverka livet. Det Àr enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hÀlso- ochsjukvÄrdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i omvÄrdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkÀnsla av sammanhang kan en mÀnniska, trots sjukdom, uppleva hÀlsa och kÀnna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten fÄr tillgÄng till och kan anvÀnda sig av sina egnaresurser och den egna förmÄgan för att frÀmja hÀlsa och vÀlbefinnande. För att finna svar pÄ dettastuderades forskningsartiklar inom Àmnet och efterhand framtrÀdde övergripande och underliggandeteman.

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lÀrande, APL, visar att denna inte alltid hÄller mÄttet. Syftet Àr att visa hur man kan stÀrka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta Àr för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn pÄ utbildningen och APL. NÄgra av de frÄgestÀllningar som jag har Àr 1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare? 2.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med föreliggande studie var att förstÄ nÄgra grundskolelÀrares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan pÄverka oordning. Studien Àmnar Àven undersöka huruvida grundskolelÀrare upplever att de i sin utbildning lÀrt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 Är. En halvstrukturerad livsvÀrldsintervju anvÀndes dÀr en intervjuguide med föreslagna frÄgor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lÀrarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, dÄ de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.