Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebÀr att skolan dagligen motsÀtter sig kravet att alla elever skall fÄ en likvÀrdig utbildning.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares instÀllning till skolans jÀmstÀlldhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lÀrare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att instÀllningen hos lÀrare Àr nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jÀmstÀlldhetsuppdraget. InstÀllningen visar sig tydligt dÄ lÀrares strategier för att arbeta med jÀmstÀlldhetsuppdraget varierar beroende pÄ grad av instÀllning.

The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren?t especially safe or comfortable.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för unga kortutbildade intagnas instÀllning tillutbildning och motivation att studera i fÀngelse. Arbetet innehÄller sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjÀlp av metoden enkÀt och de kvalitativa tillatt fÄ fördjupad förstÄelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjÀlp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 pÄ den undersökta anstalten Àn nationellstatistik frÄn 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av plötslig ovÀntad död relaterat till sig sjÀlv och mötet med anhöriga.Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utifrÄn databaserna Cinahl och PubMed. En metodologisk granskning genomfördes ocksÄ av artiklarnas urvalsmetod.Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att de saknade utbildning och kunskap i att ta hand om anhöriga vid plötslig ovÀntad död. De anser att det Àr deras arbetsuppgift att ta hand om anhöriga till patienter som hastigt avlidit och de beskriver att de upplever detta som tungt och ledsamt pÄ ett personligt plan. För att bearbeta dessa kÀnslor anser sjuksköterskorna att de finner det bÀsta stödet i att prata med kollegor inom personalgruppen.Slutsatsen Àr att en kunskapslucka finns hos sjuksköterskan gÀllande ovÀntad död och omhÀndertagande av anhöriga till patienter som plötsligt avlidit. Adekvat utbildning inom omrÄdet skulle leda till ökat sjÀlvförtroende och kompetens i att hantera svÄra situationer och dÀrmed ge ett bÀttre omhÀndertagande till anhöriga..

I takt med att inflödet av studenter minskar ifrÄn gymnasieskolan Àr det viktigt för högskolor och universitet att erbjuda en mer flexibel utbildning. I datalogikurser inom nÀtverks- & systemadministration dÀr studenten ska kunna fÄ praktisk erfarenhet genom laborationer finns det vissa krav pÄ laborationsmiljön om utbildningen skulle erbjudas pÄ distans. Studenten mÄste dÄ kunna installera nya operativsystem fritt inom kursens ramar i en virtuell miljö.För att denna variant av laborationsmiljö ska vara möjlig att erbjuda, krÀvs det mjukvara dÀr det för studenterna fritt gÄr att installera operativsystem med stor flexibilitet i en virtuell miljö. En studie behövs som utreder vilken funktionalitet som Àr relevant och vad som kommer krÀvas av de mjukvaror som pÄtrÀffats anvÀndbara för laborationsmiljöer inom frÀmst systemadministration.Detta arbete har jÀmfört funktionalitet och prestanda hos mjukvarorna VMWare vSphere 5 med vCenter Server mot Red Hat Virtualization 3. Resultatet pÄvisar i stort mycket likvÀrdig prestanda men VMWare har betydligt mer funktioner som kan vara anvÀndbara i miljön.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad som tidigare skrivits om systematiskt arbetsmiljöarbete, kunskap och kunskapsbehov pÄ företag via litteratur och vetenskapliga artiklar. Men framför allt var syftet med studien att undersöka om man pÄ ett övergripande plan arbetar med SAM, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 pÄ ett större företag, i detta fall Hennes & Mauritz. Det vill sÀga att man undersöker och bedömer de risker som finns, att man upprÀttar handlingsplaner och att man gör Ärliga uppföljningar sÄ att eventuella problem ÄtgÀrdas. I sammanhanget ville jag dessutom undersöka vilka eventuella kunskapsbrister som finns hos cheferna pÄ avdelningarna samt ge vÀl underbyggda förslag pÄ utbildning i SAM. Metoden gick ut pÄ att intervjua tio butikschefer och en arbetsmiljösamordnare om det systematiska arbetsmiljöarbetet, kunskaper och kunskapsbehov inom omrÄdet.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ hur killar i Ärskurs 3 pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram upplever sin situation som unga mÀn pÄ en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga mÀn i utbildning i allmÀnhet, unga mÀn pÄ omvÄrdnadsprogrammet, mÀn som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀttvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga mÀn som gÄr sista Äret pÄ omvÄrdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt Àr positiva till utbildningen, bÄde nÀr det gÀller derasupplevelser i klassrummet och pÄ fÀltet. Omgivningens instÀllning till valet av utbildning varierar, likasÄ har killarna delade Äsikter om vilka som fÄr störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

Bakgrund: Blodsmittor Àr ett problem inom sjukvÄrden och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rÀdda att bli smittade av, trots detta var anvÀndandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tvÄ teman, sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med blodsmitta och faktorer som pÄverkar sjuksköterskans arbetssÀtt vid blodsmitta.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nyanlÀnda SFI-elevers karriÀrdrömmar i Sverige, vilka de Àr och hur de uppnÄs i Sverige. Vidare Àr syftet att undersöka vilka möjligheter och begrÀsningar det finns för att uppnÄ dessa. FrÄgor som stÀlls Àr vilka uppfattningar om karriÀrdrömmar de nyanlÀnda SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns för att uppnÄ dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi anvÀnts oss av den narrativa livsberÀttelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlÀnda SFI-elever. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad?s teori om att ?varje invandrare Àr en utvandrare?.

Personer med psykisk ohÀlsa Àr som alla andra mÀnniskor, de drabbas av somatiska sjukdomar. NÀr dessa personer söker vÄrd inom somatiken fÄr de ofta en sÀmre bedömning, som i sin tur kan leda till sÀmre hÀlsa och ökad dödlighet. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vÄrd kommer vi att möta dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa i somatiken. Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Resultat: VÄrdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsÀttningar var de 3 teman som vÄr innehÄllsanalys resulterade i, subkategorier som rÀdsla, krÀvande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt pÄ kunskapsbrist av att vÄrda personer med psykisk ohÀlsa.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hÀlsa.För att uppnÄ syftet har vi besvarat följande frÄgestÀllningar:? Vad hÀnder vid ett omhÀndertagande av olycksfall och hur ser elever och lÀrare pÄ det?? Finns förutsÀttningar för omhÀndertagande av olycksfall vad gÀller resurser, kunskap och utbildning hos lÀrare och elever?? Hur skulle lÀrare och elever önska att ett omhÀndertagande av olycksfall sÄg ut?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och tvÄ lÀrare i idrott och hÀlsa.ResultatResultatet av vÄr undersökning visar att bÄde elever och lÀrare Àr av den uppfattningen att det Àr eleverna sjÀlva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det Àr skolans och framförallt idrottslÀrare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att lÀraren kÀnner sig trygg i sin kunskap. LÀrarna berÀttar att de kÀnner sig trygga med den kunskap de har.