Denna uppsats strĂ€var efter att undersöka kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och pĂ„ detta sĂ€tt göra lĂ€saren uppmĂ€rksam pĂ„ vilka vĂ€gar som finns in pĂ„ dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det rĂ„der en osĂ€kerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krĂ€vs av dem och vad som vĂ€rdesĂ€tts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsĂ€ck? med under utbildningens gĂ„ng och vilka kvaliteter mĂ„ste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna pĂ„ en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning nĂ„gon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant Ă€n en person utan?Vi kan efter vĂ„r undersökning konstatera att vĂ€gen in pĂ„ kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en vĂ€g, det handlar inte om tvĂ„ vĂ€gar. VĂ€garna in pĂ„ tidningsredaktionerna Ă€r betydligt fler och ser olika ut.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mÄn skiftat frÄn att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhÀlleliga krav, sÄvÀl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var dÄ frÄgor som vad hÀnder med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mÄl frÄn 2005 fram till nutid. Med hjÀlp av diskursteoretiska utgÄngspunkter och Ätta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen Àr mÄngtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehÄll dÀr diskurserna som pÄtrÀffas sker parallellt med varandra.

Det hÀr examensarbetet verkar som en form av designerlathund för mig sjÀlv. En sammanstÀllning och ett avstamp för min utbildning , min egen dokumenterade process i ett samarbetsprojekt inom industrin. Paralleller dras till om Malmstens utbildning Àr up-to-date i den allt mer branschglidande designerrollen.Arbetet Àr uppdelat i sex kapitel, dÀr första kapitlet stÄr för projektets avstamp, bakgrund och tillkomst. Det andra kapitlet handlar om vad design innebÀr för mig och en mer allmÀn beskrivning om design och hur designmetodiken eller processen kan se ut.I tredje kapitlet tar jag upp skillnaden mellan designstrategi och design och förklarar om vikten av ett designstrategiarbete inför den kommande formgivningsprocessen.FjÀrde kapitlet Àr en infallsvinkel pÄ hur företagsanalys och -profilering kan se ut och hur just det varumÀrket skiljer sig mot omvÀrlden. Med en större inblick och tajtare avgrÀnsning kan resultatet bli sÀkrare.Slutgiltligen kommer vi fram till femte kapitlet som beskriver hur sjÀlva designarbetet med produkten för min uppdragsgivare kom till och dess vÀg fram.

I massmedia kan man ofta lÀsa att klasserna i skolan Àr stökiga och att eleverna med anledning av detta fÄr för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna Àr stökiga skulle kunna vara att lÀrarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist pÄ ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur lÀrare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lÀrarna fÄr mer utbildning i ledarskap. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat fyra högstadielÀrare med olika teoretiska Àmnesinriktningar i frÄgor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten frÄn intervjuerna visade att lÀrarna ansÄg sig kunna hÄlla god ordning i klassen, de upplevde sig sjÀlva som bra ledare och sÄg det som viktigt att utveckla sig sjÀlva.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek Àr och om de ser nÄgon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de sjÀlva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill Àven se om det gÄr att se nÄgon skillnad i hur pedagogerna tillrÀttavisar barnen beroende pÄ kön. Valet att anvÀnda oss av tvÄ förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fÄtt kontinuerlig utbildning via förelÀsningar och litteratur bemötte barnen pÄ ett neutralare sÀtt Àn förskolan som inte hade fÄtt samma tillgÄng till utbildning. Vi valde att anvÀnda oss av intervjuer och observationer för att fÄ sÄ mycket information som möjligt.

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS Àven fÄtt programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lÀmna ett förslag pÄ ett för hela officersutbildningen sammanhÄllet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En vÀrdering av FHS rÄdande system för studerandeinflytandehar ocksÄ genomförts. Vidare innehÄller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetÀr organiserat vid ett civilt lÀrosÀte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har sÄvÀl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkÄr som inledningsvis utgÄr frÄn StudentkÄren FHS. Förslaget innebÀrÀven att studerandeinflytandet framgent frÀmst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frÄgor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvÄrdsystemet inom palliativ vÄrd. En anledning Àr att vÄrdpersonalen saknar tillrÀcklig utbildning. Den palliativa vÄrden kan ses som ett lotteri ? dÀr nitlotten Àr att fÄ vÄrdas i slutet av sitt liv av nÄgon som endast har nÄgra timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smÀrtsamma fasen.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hÀlsa, bristande fÀrdigheter att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende och fÄ eller inga möjligheter att utveckla dessa fÀrdigheter. Sjuksköterskor ansÄg att det fanns behov av utbildning och trÀning inom detta omrÄde. Ett holistiskt synsÀtt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner pÄverkar sjuksköterskors bemötande av sjÀlvskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvÄrd, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som anvÀnts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och sammanstÀllning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som gÄr transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgÄr en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför fÄr, under förutsÀttning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lÀmplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt sÀrskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis Àr nödvÀndiga för att eleven ska med laglig rÀtt fÄ utöva sitt arbete efter genomgÄngen utbildning. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anstÀllningsbara.I skolans vardag Àr dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lÀrarens tid Àr olika beroende pÄ typ av utbildning. Det som stÄr helt klart Àr att lÀraren mÄste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strÀvar efter att fÄ fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjÀlpa lÀraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dokumentanalys som metod.

Kalmar kommun har lÄtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanstÀllda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvÀrdera utbildningen för att se vad de anstÀllda hade för förvÀntningar pÄ utbildningen, hur de upplevde den, om de lÀrt sig nÄgot och om de kÀnde att utbildningen har givit dem anvÀndbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krÀvs en beteendeförÀndring bland de anstÀllda och utbildning Àr en strategi för att uppnÄ detta. En studie frÄn Hong Kong tyder pÄ att det finns ett samband mellan hÄllbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anstÀllda. Studier tyder pÄ att miljöledningssystem hjÀlper och uppmuntrar anstÀllda att skapa en kultur dÀr miljö stÄr i fokus, vilket i sin tur hjÀlper dem nÄ mÄl. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att fÄ en bild av deltagarnas förvÀntningar och tankar innan utbildningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom GÀvleomrÄdet deltog i studien genom att besvara en webbenkÀt. FrÄgorna som anvÀndes för att mÀta modern sexism hÀmtades frÄn Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar Àn respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade Àven att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar Àn kvinnliga respondenter.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare Är resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har Àven undersökts om pedagogernas olika könsroller pÄverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare Är. Studien Àr gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod dÀr tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna Àr gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.