Våra styrdokument som ska länka i varandra från förskola till skola gör att det blir nödvändigt att reflektera över vilken roll förskolan har när det gäller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vårt arbete ?Den röda tråden? för att tydliggöra sammanlänkning. Vi ville ta reda på hur pedagoger arbetar med grundläggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville också titta på undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Kvinnor med makt och inflytande i näringslivet har i stort sett saknats i modern tid. Samhällets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under årens lopp, eftersom där finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillväxtsynpunkt är det därför viktigt att öka kvinnors företagande. För många kvinnor är val av bransch starkt påverkat av familjeskäl, framförallt inom mansdominerade Verksamheter. Kvinnors entreprenörskap är mytomspunnet.

Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt.  Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Anmälningsplikten är den lag som ska skydda barn och ungdomar från att fara illa då föräldrarna har vårdnaden om dem. Enligt lagen är alla som arbetar med barn och ungdomar i olika Verksamheter skyldiga att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots att det är alla pedagogers skyldighet att anmäla är det endast 30-40 % av de fall som borde anmälas som anmäls. Vad beror detta på? Syftet med min uppsats är, genom en intervjuundersökning, kartlägga och granska vilka faktorer som avgör huruvida fritidspedagoger anmäler enligt anmälningsplikten, då ett barn far illa.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive Verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många Verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för dettaså det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat Verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering.

Ideella organisationer har fått en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida välfärdssamhället, både som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta ställer nya krav inte bara på det offentliga i att bedöma och kvalitetssäkra de Verksamheter de stöttar ekonomiskt, men också på de ideella Verksamheterna själva. Ett viktigt delmoment av sådan utvärdering bör vara brukarperspektivet. Mabi Mål är en projektverksamhet vars syfte är att få arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att närma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi Mål verkligen förstår att använda brukarperspektivet och därför har vi sett det intressant att göra en utvärdering av vilka förväntningar brukarna har på verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi Mål erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Allt fler Verksamheter väljer att investera i IT lösningar, med avsikt att skapa konkurrensfördelar gentemot organisationer i samma bransch. ERP system är en av dessa IT lösningar, och det har framkommit att dessa system inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därför är dessa system att betrakta som mindre dugliga ur ett användbarhetsperspektiv. Avsikten är att utveckla vår modell (TTF/A) som studerar hur en matchning mellan systemkaraktäristiska drag och karaktäristiska drag hos arbetsuppgifter påverkar systemets användbarhet. Modellen betraktar även hur erfarenhet av teknologianvändning och erfarenhet av att utföra arbetsuppgiften påverkar matchningen.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive Verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Problematiken för anskaffning av standardsystem inom en verksamhet kan bli omfattande,särskilt ifall företaget tar förhastade beslut, och därmed blir anskaffningen en belastningistället för tvärtom. Metodutvecklingen för anskaffningen av standardsystem är ett områdesom inte är utforskat i stor utsträckning. Idag finns det en generell metod som används vidanskaffning av standardsystem. Metoden kallas för SIV-metod (Standardsystem iVerksamheter) och har utvecklats av bl.a. Anders G.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras Verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Syfte & frågeställning: Huvudsyftet med denna studie är att utforska vilka insatser det finns för sexualbrottsdömda efter avslutad anstaltsvistelse inom kriminalvården. Ytterligare ett syfte är att få inblick i frivårdens arbete med före detta sexualbrottsdömda. Frågeställningarna är: Hur samarbetar kriminalvården och frivården i arbetet med utslussning för sexuellt dömda från anstalter? Hur arbetar frivården med eftervården för sexuellt dömda? Metod: Detta är en kvantitativ studie där enkäter har skickats ut till anstalter och frivårdsenheter, som arbetar med sexualbrottsdömda. Resultat: Samarbetet mellan frivård och anstalt fungerar bättre än med andra myndigheter och Verksamheter.