Sök:

Sökresultat:

3073 Uppsatser om Verksamheter riktade till ensamstćende - Sida 48 av 205

Kvinnors upplevelser av kostr?d fr?n barnmorskor vid graviditet

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Kost i skolan : Om hur maten tillagas och pedagogiska mÄltider

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Rekonstruktion och optimering av laddningstid för en webbsida i Ruby on Rails

MÄnga verksamheter representeras idag pÄ internet i omodern stil vilket kan pÄverka besökarens uppfattning om verksamheten negativt. I detta arbete har en webbsida rekonstruerats. Webbsidan tillhör en förening med verksamhet inom gaming och esport. Rekonstruktionen Àr till för att ge besökare en klar bild av vad föreningens huvudverksamhet Àr och för att integrera streamingtjÀnsten Twitch för att ge besökare ytterligare en anledning att Äterbesöka sidan. Dessutom har laddningstiden för startsidan optimerats för att ge bÀttre besökupplevelse.

Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

EN FILTRERAD BILD AV SJ?LVET En strukturerad forsknings?versikt om barns och ungas identitetsskapande

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Döm mig inte! : Upplevelser av sÄngsvÄrigheter och dess orsaker

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

En stressig skola: en studie om hur skolan agerar för att
förebygga stress

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Materialanskaffning av emballage pÄ Scania

Är lager en belastning eller en tillgĂ„ng? Tidigare var det ett sĂ€tt att ha bra leveransservice. Idag ser man lager som ett bundet kapital man vill minimera. ScaniaCV AB bildades Ă„r 1900 och började tillverka cyklar. Idag Ă€r Scania en global tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industriella och marina motorer.

Öppna dörrar för fler : En jĂ€mförande studie om hur Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz arbetar för att fĂ„ elever mer fysiskt aktiva i skolan.

Det övergripande mÄlet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz Àr att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien Àr att jÀmföra dessa tvÄ verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska lÀnet Aargau. Mina frÄgestÀllningar Àr följande:Hur skiljer sig dessa verksamheter Ät?Hur upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau?Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att fÄ en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening.

Kommunkoncernbudget ? form och funktion

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

Kosttillskott : AnvÀndandet av kosttillskott bland olika idrotter

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Varvsstaden, förslag till stadsomvandling

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrÄde i centrala Malmö, Àven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskÀlla till exploatering av omrÄdet under förutsÀttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrÄdet har gjorts, dÀr de befintliga och planerade förutsÀttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pÄ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mÄlet Àr ocksÄ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostÀder, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrÄdet Àr bevarandet av den Àldre bebyggelsen inom omrÄdet och hur man förhÄller sig mellan gammalt och nytt.

?Vi bestÀmmer bÀgge tvÄ, alla bestÀmmer? - en kvalitativ studie om delaktighet och medbestÀmmande inom föreningen Grundens dagliga verksamheter

Studien tar sin utgÄngspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken sÄsom delaktighet och jÀmlikhet. Studiens syfte Àr att studera och beskriva delaktighet och medbestÀmmande pÄ Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse bestÄr enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsÀttning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestÀmma om sÄvÀl stora som smÄ saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska pÄ vilket sÀtt delaktighet och medbestÀmmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utstrÀckning deltagarna Àr delaktiga och med och bestÀmmer. Vidare vill vi Àven studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta pÄ vÀgen mot ökad delaktighet och ökat medbestÀmmande.

PSYKOSOCIAL OHÄLSA UR ETT LIVSVÄRLDSPERSPEKTIV BLAND BRÖSTCANCERPATIENTER UNDER BEHANDLING : En litteraturstudie

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Lateral samverkan i teori och praktik. En studie av ett lokalt rektorsteam

Denna kvalitativa studie, baserad pÄ reflexiv metod med en abduktiv ansats, Àr gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestÄende av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stÀrka rektorsrollen, gynna en helhetssyn pÄ de verksamheter som de Àr ledare för, stÀrka det skolomrÄde som de Àr en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet Àr uppbyggt kring. I det aktuella skolomrÄdet benÀmns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rÀtt och slÀtt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestÀmd och avgrÀnsad grupp.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->