Den 1 januari 2010 infördes den så kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen när saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln får staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden. Ett sådant förbud får även meddelas om förfarandet hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten av sådan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsättningar som ovan, även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet om själva verksamheten anses ha denna effekt.

Varje företag har sitt eget sätt att ta fram sin budget. Controllern har ofta en central roll vid budgetarbetet och ser till att budgeten sammanfaller efter de mål som företaget satt upp. Företag använder sig av olika IT-system i sina verksamheter och dessa kan vara till hjälp vid framtagningen av budgeten. Syftet med denna studie är att studera hur företag framställer sin budget ur controllerns synvinkel. Vi kommer även att se hur IT-system kan stödja controllern och medarbetarnas verksamhet.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

During the end of the nineteenth century and the beginning of the twentieth century Sweden experienced social changes. The proceeding industrialization led to a process of urbanization where people were forced, more or less, in to the cities to find work. The traditional agricultural self-sufficiency society was successively replaced by salaried employment. This meant that family and home was no longer the major centre of production, nurturance and care. In order to support themselves and their families, even women applied for industrial work.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och rektorerna föredrog.

Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt merattraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dockriskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går dentekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilketgör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven sominte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal.

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergått flera stora förändringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det är bara en fråga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsområde så att de inom systemet för finansiering får bäst verkan.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav på organisationer, vilket har medfört att sättet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hålls idag ansvariga för intressenter som företaget är beroende av oavsett om intressenterna har en formell rätt att utkräva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter är avgörande för organisationens existens eftersom relationerna är en förutsättning för att organisationen ska kunna skapa värde. Varje gång ett val görs finns det alltid någon part som påverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.Forskningsfråga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmätning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utvidga och fördjupa förståelsen av begreppet ansvarstagande utifrån perspektiven kommunikation, prestationsmätning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhållningssätt är hermeneutiskt för att kunna tolka och förstå hur människor upplever sin situation.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.