Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av äldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 års yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.

Denna D-uppsats i företagsekonomi är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet, under höstterminen 2005. Entreprenörskap är ett relativt outforskat område inom vilket intresset ökat explosionsartat under senare år. Det finns ett stort intresse för att studera varför, när och hur vissa personer kan upptäcka möjligheter som kan ligga till grund för entreprenörskap. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur entreprenöriella individer identifierar och utvärderar möjligheter i omgivningen. Eftersom det inte finns tillräcklig teori kring detta område, har vi en induktiv ansats.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer.

Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevärt. Tidigare ansågs att tillgängliga alternativ för företagsledningen var att välja mellan hög kvalitet och låga kostnader. Kvalitet är i själva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och är beredd att betala för samt till att bättra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlägga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbättringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer då kvalitetsnivån ej är den avsedda. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlägga och ge exempel på kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion Förädla.

De avancerade tekniska enheterna blir ständigt fler och människan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika ärenden. I de flesta fall rör det sig om så kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu när vi privat har tillgång till de senaste och mest avancerade enheterna börjar användandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter få fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) växer fram. Verksamheter ser efterfrågan ifrån sina anställda som vill arbeta från sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar säkerhetsriskerna när företagsdata laddas ner till den anställdes privata enhet och vandrar med dem ut ifrån kontoret.