Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevärt. Tidigare ansågs att tillgängliga alternativ för företagsledningen var att välja mellan hög kvalitet och låga kostnader. Kvalitet är i själva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och är beredd att betala för samt till att bättra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlägga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbättringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer då kvalitetsnivån ej är den avsedda. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlägga och ge exempel på kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion Förädla.

De avancerade tekniska enheterna blir ständigt fler och människan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika ärenden. I de flesta fall rör det sig om så kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu när vi privat har tillgång till de senaste och mest avancerade enheterna börjar användandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter få fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) växer fram. Verksamheter ser efterfrågan ifrån sina anställda som vill arbeta från sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar säkerhetsriskerna när företagsdata laddas ner till den anställdes privata enhet och vandrar med dem ut ifrån kontoret.

Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring.Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod?Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring.

Problemformulering: Vi vill först och främst på grund av vikten av effektiv styrning inom offentlig förvaltning undersöka hur olika sjukvårdsenheter inom Region Skåne rent praktiskt arbetar med balanced scorecard (BSC) i olika kontexter. Vi ställer oss följande frågor: -Vilka motiv låg till grund för införandet av verktyget BSC?-Hur såg framtagningsprocess och implementering av BSC ut?-Hur ser tillämpningen av BSC ut? -Vad är de viktigaste skälen till användandet av BSC? Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka motiven bakom införandet av balanced scorecard inom sjukvården, beskriva och analysera framtagningsprocesser samt tillämpning av och skäl till användning av verktyget. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på tre separata sjukvårdsenheter i Skåne. Denna undersökningsansats grundar sig främst på vårt behov av att nå en djupare insikt om bredden och helheten i arbetet med BSC.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade.

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer.

Det finns idag många verksamheter där människor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka på ett effektivt men ändå säkert sätt. Trots verksamhetens höga säkerhetskrav kan en olycka eller incident ändå ske, och denna kan då bli föremål för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till händelsen. En olycksutredning ska resultera i åtgärdsförslag som bidrar till att liknande händelser inte sker igen och att säkerheten i systemet och verksamheten i stort förbättras. Det finns många olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gå tillväga vad gäller händelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera åtgärdsförslagen är mindre utforskat.Denna studie är utförd på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det använda kärnbränslet från Sveriges kärnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa åtgärdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svårigheter som kan upplevas med detta arbete.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

SCA Skog är en av Sveriges stora privata markägare och har en företagsstruktur som inkluderar flertalet egna bruk och sågverk. För att upprätthålla ett gott flöde, skog och industri mellan, tillämpas en planeringshierarki byggd i tre steg; strategisk, taktisk och operativ. Tillsammans ska de fungera som en länk mellan verksamhetens olika stadier. Indikationer har uppkommit om att planeringsunderlaget i den strategiska nivån inte är tillräckligt kompatibel med underlaget i den taktiska. Detta gäller främst de gallringsvisa volymerna där fältpersonal på distriktet upplever svårigheter med att återfinna dessa i fält. Syftet med detta arbete var att med hjälp av Heureka PlanVis analysera och jämföra underlagen för de två första planeringsstegen; den strategiska och den taktiska. Jämförelsen avsåg både initialtillstånd liksom en prognos för de två närmast förestående femårsperioderna. Analyserna är främst inriktade på skogar föreslagna till gallring och utfallet därav.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.