Bakgrund: Alla organisationer använder sig mer eller mindre av prestationsmätning i någon form. Utan det är det svårt att veta hur det går. Prestationsmätning är utformat på olika sätt beroende på företagets storlek, kontroll och mål. Företag har olika anledningar till att mäta prestation, allt från stöd till implementering av strategi till att motivera anställda. Således är det viktigt att utforma ett prestationsmätningssystem med nyckelmått som passar den egna verksamheten och dess syfte.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vilka prestationsmått som väljs samt hur de används i tillverkande företag.Metodval: Arbetet består av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin.

Förmedling av information inom en organisation är en viktig del för att det dagliga arbetet ska fungera. Rätt person ska få rätt information på rätt sätt. Vår undersökning syftar till att visa hur en informationsarkitektur som utformas utifrån användarnas behov kan förbättra en verksamhets informationsförmedling. Genom en fallstudie på Länstrafiken i Örebro undersöktes vad för information dess användare vill ha och hur de vill ha den. Frågorna som undersökningen ämnar besvara är: -          På vilket sätt kan ett användbarhetsperspektiv leda till en förbättrad informationsarkitektur?-          Hur optimeras informationsförmedlingen med en användarcentrerad informationsarkitektur? En användarcentrerad informationsarkitektur utformas utifrån användarnas behov.

Bakgrund: Väveribranschen i Sverige minskade avsevärt efter 1970-talet och idag finns endastett fåtal väverier kvar, majoriteten av dem har valt att lägga sin produktion utomlands.Bogesunds Väveri AB och Väveriet Uddebo AB är två av dem som fortfarande har kvar allsin produktion i Sverige. Väverierna är snarlika och blir därför tvungna att konkurrera medandra utmärkande egenskaper. Ett företags varumärke är en värdefull tillgång och har engrundläggande betydelse för individualiseringen av verksamhetens produkt och marknadsföring.Syfte: Syftet med rapporten är att ur ett varumärkesperspektiv förklara, om och varför BogesundsVäveri AB visar sämre ekonomiskt resultat än konkurrenten Väveriet Uddebo AB.Frågeställning: Hur arbetar Bogesunds Väveri AB med sitt varumärke i jämförelse med VäverietUddebo AB?Avgränsningar: Rapporten är skriven utifrån märkesinnehavarens perspektiv där en jämförelsemed Bogesunds konkurrent Väveriet kommer att genomföras.Teori: Vald teori behandlar forskningsinriktningen strategic brand management, karakteristisktför inriktningen är hur ett företags varumärke kan bidra till långsiktig konkurrenskraft,lönsamhet och tillväxtförmåga.Empiri: Beskriver hur väverierna i dagsläget arbetar med sina respektive varumärken. Denempiriska undersökningen är insamlad genom intervjuer av Bogesunds och Väveriet.Slutsats: Frågeställning och syfte besvaras genom att likheter och skillnader i företagensvarumärkesarbete redogörs.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lärande, med utgångspunkt från Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstärkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar på den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bättre kunna arbeta med barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att synliggöra och förstå fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lärande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen består av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lärande bygger på individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att främja lärande i förskolan. Vi har uppmärksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svårt att skilja begreppen åt, då deras tolkningar av begreppen går i varandra.

Att inneha ett rikt språk är betydelsefullt för attleva och verka i dagens samhälle som omges av text och samtal. Barns läsförmågaoch intresse för litteratur har senaste decenniet försämrats. Därför är det avstor vikt att lärare applicerar högläsning i undervisningen och bearbetar denpå ett varierat sätt, exempelvis genom drama. Ansatsen är baserad påaktionsforskning där fokus låg på att utveckla VFU-verksamhetens praktik. Syftet med studien är attbidra med kunskap omspråkutvecklande arbetssätt för bearbetning av högläst skönlitteratur.

Detta är en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som är en lokal verksamhet inom Socialtjänsten för människor med missbruksproblematik i Biskopsgården. Uppsatsen tar även upp vilka mål deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. Frågeställningarna besvaras med hjälp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de två drogterapeuterna som håller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Landstingets besparingsåtgärder har försämrat möjligheten till vård för ett människor. Indragningen av läkartjänster och nedläggning av vårdcentraler genomgående problem för hela landet.En verksamhetsanalys är utförd på en vårdcentral där problemet är att både läkarsamt distriktsskötersketjänst är vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsområdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist på patienttider. Från mars respektive april månad har tjänsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete är att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsättandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden är dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrändhet proaktivt eller reaktivt arbetssätt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förändringen.

I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Uppsatsen handlar om hur de anställda vid socialtjänsten i en kommun i Norrbotten upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt om de upplever någon växelverkan mellan deras arbetsmiljö och deras privatliv. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att genomföra intervjuer vilket anses som bäst lämpad för att kunna beskriva just upplevelser. För att på bästa sätt kunna göra det genomförde jag totalt nio intervjuer med var och en av de anställda vid Socialtjänsten. Intervjupersonerna som jag tilldelades handplockades ut av verksamhetens enhetschef och kom från enheterna Råd och försörjningsstöd samt Missbruksenheten. Förrutom Karasek och Theorells krav-kontroll och stöd modell som utgör studiens teoretiska referensram används även viss tidigare forskning så som Björling och Hägglunds enkätstudie.

Syfte med detta examensarbete är att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljön på Byle Gårds hospice. Målsättningen är att ge besökande barn en lekvänlig utemiljö samt att tillvarata och utveckla tomtens befintliga kvaliteter för patienter, besökare (vuxna och barn) och personal. Med enkla medel vill jag lyfta fram de befintliga naturkvalitéerna på tomten och skapa en varierad och rekreativ miljö för alla åldrar. Jag vill inbjuda till rörelse runt tomten och erbjuda olika sinnesupplevelser som ger vila i det tunga allvar som vilar över hospicet, där anhöriga och personal tillbringar den sista tiden tillsammans med patienten. Som grund för gestaltningen har jag studerat forskningsbaserad litteratur om barn och deras utemiljöer samt litteratur om palliativ vård. Jag har även vid flera tillfällen intervjuat personal och fastighetsförvaltaren på Byle Gårds hospice för att tillgodose verksamhetens specifika behov i mitt utformningsförslag. En slutsats jag dragit utifrån litteraturen jag läst är att barn inte har så stort behov av traditionellt utformade lekplatser då de mest är utformade utifrån vuxnas syn på lek.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sätta barnet i centrum? gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten.