SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mäter företags prestation ut fyra perspektiv och används för att överstätta eller länka strategin till mätbara mål. Vidare nämns att budgeten är på väg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC är vanligt förkommande i Sverige, det gäller större företag likväl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande är av intresse grundas av efter en jämförelse med budgetering.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på en småbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämne väcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljande reflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällande genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i den sociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syftet var att undersöka aktivitetsnivå och måltidsvanor hos skolungdomar i årskurs 6-9 efter en intervention, och jämföra de uppnådda resultaten med en kontrollgrupp, samt jämföra mellan flickor och pojkar. Hallands Idrottsförbund startade med stöd av Region Halland ett projekt på en skola i Halland, för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna i samarbete med olika idrottsliga föreningar. Detta var en kvantitativ studie och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den aktiva gruppen hade fler idrottslektioner i veckan än kontrollgruppen. Inga andra skillnader påvisades.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur högstadieelevers dataspelande påverkar skolarbetet, samt hur deras förhållande till dataspelande ser ut. En förstudie i form av gruppintervju med två grupper, en pojkgrupp och en flickgrupp har gjorts. Vardera grupp består av tre personer. Två intervjuer har också gjorts med lärare. Utifrån förstudien skapades en enkät till en kvantitativstudie.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda på huruvida etturval av de lärare och pedagoger som använder värdegrundsmaterialetREDE i sina barngrupper ansåg att det påverkat barnens empatiskaförmåga. Sex personer intervjuades och gav sin syn på om arbetet medREDE-materialet påverkade barnens empatiska förmåga, det var någonskillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, inlärningsklimatetpåverkades, det sociala klimatet påverkades och huruvida de ansåg detvara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att deintervjuade lärarna och pedagogerna ansåg att REDE-materialet påverkatbarnens empatiska förmåga, att fyra av sex inte ansåg att det var skillnad ipåverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet påverkat inlärningsklimatetoch det sociala klimatet och att fem av sex ansåg att det var av vikt attmaterialet till stor del handlade om djur..

Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ?Livsviktigt? med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

: I undersökningen har vi kommit fram till att alla kvinnor vi intervjuade har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt? Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på.