Sök:

Sökresultat:

1117 Uppsatser om Verkligt bruk - Sida 2 av 75

Kengis bruk: världens nordligaste järnbruk

I denna uppsats har vi studerat och analyserat tillkomsten, driften och avvecklingen av Kengis bruk i Norrbottens län. Brukets verksamhet består av en 300 årig historia, från 1643?1932 med varierande produktion. Det övergripande syftet med denna uppsats var att studera varför Kengis bruk anlades och varför den avvecklades. Vilken betydelse naturtillgångarna, statens politik hade för bruket och människorna i Tornedalen.

Onoterade företags värdering av förvaltningsfastigheter

Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet.

Verkligt värde : Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?

Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)Lärosäte: Mälardalens högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingTitel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana KaramehmedovicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde?Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar.Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde.

Ett nytt verkligt värde : En undersökning om en ny standard för verkligt värde i IFRS

Reglerna kring verkligt värde i IFRS i dag finns i många olika standarder och är ofta inte konsekventa. Definitionerna på verkligt värde varierar beroende på vad som ska värderas och det finns inte heller någon enhetlig beskrivning för hur värderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av värderingar till verkligt värde, SFAS 157. Där gäller definitionen för alla typer av tillgångar och skulder och en hierarki har skapats för att lätt kunna avgöra hur värderingarna ska ske.I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebär en stor förändring av hur verkligt värde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nämligen införa en enda standard för verkigt värde som ska baseras på SFAS 157.

ATT MEDIERA FORSVIKS BRUK : En prövning av den visuella novellen

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Värdering till verkligt värde? - Redovisningsproblematiken efter införandet av IAS 39

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

Värdering till verkligt värde - enklare eller svårare aktievärdering?

Sedan införandet av IASB:s redovisningsregler år 2005 har många ändringar skett, då svenska företag skulle börja redovisa enligt den nya redovisningspraxisen. Bland annat värderar man numera vissa tillgångar till verkligt värde. Uppsatsen undersöker tre poster på djupet som alla har påverkats av dessa nya värderingsregler och som numera värderas till verkligt värde. Dessa tre är Pensionsskulder som värderas enligt IAS 19, Finansiella instrument som värderas enligt IAS 39, samt Förvaltningsfastigheter som värderas enligt IAS 40. Då dessa poster av tillgångar och skulder skiljer sig från varandra innebär det att det uppstår olika problem och frågor vid värdering till verkligt värde.Uppsatsens ämne är införandet av verkligt värde och attityden gentemot denna nya värderingsmetod.

K3-regelverket förändrar redovisningen för förvaltningsfastigheter : Vad har kommunala onoterade fastighetsbolag för attityd till verkligt värde

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Medveten kommunikation - bra ledarskap. En studie om internkommunikationen på Nymölla Bruk.

Vår uppgift med uppsatsen är att undersöka chefernas roll i internkommunikationen på Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmåga. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur cheferna på Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagsläget på bruket. Uppgiften fick vi på initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbättra chefernas kommunikativa förmåga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt får använda för att förstå deras kommunikativa ansvar och roll i förhållande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger på våra slutsatser från vår undersökning i kombination med väsentliga teorier..

Värdering av förvaltningsfastigheter : Hur påverkar verkligt värde företagens intressenter?

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

Köksträdgården vid Olofsfors bruk : innehåll utseende och organisation under 1900-talets första hälft

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design,Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, 21 hp, 2012.

Begreppet verkligt värde : En studie med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget.

Alstermo bruk : Min processbeskrivning i framförandet av en ny kollektion för Alstermo bruk 

I mitt examensarbete har jag i uppdrag från det anrika företaget Alstermo bruk arbetat fram en kollektion resväskor. Textilen har varit en central del i mitt arbete, målet var att textilen tydligt ska genomsyras av företagets ledord historia, hantverk och svenskt. Inspirationen kommer från den småländska skogen och för att anknyta till svenskhistoria har jag hämtat influenser från allmoge. Jag har tagit fram två textiler, en standardtextil som ska fungera för hela serien där företagets logotyp lyfts fram och en fronttextil som ska används i produktkataloger och visas för återförsäljare..

Leda säkert

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Säkerhetsfrämjande arbete

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->