Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, på vilket sätt och i vilken utsträckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mån även omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet består av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan år 2005 och 2007. Artiklarna behandlar ämnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jämför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras något oftare som objekt och upplevare, både i text och i bild, medan de icke-hemlösa framställs som subjekt i bild och har i texten främst funktion som agent.

Ett problem som många lärare säger är att deras tid inte räcker till alla deras arbetsuppgifter. Detta leder i sin tur till att lärarna får mindre tid över till att lära sig nya IKT hjälpmedel. Enligt den nya läroplanen som kom 2011 ska alla elever kunna använda sig av modern teknik för kommunikation. I ett försök att underlätta skolarbetet för lärare, men också skolledare och elever, införskaffas lärplattformar. Här kan allt som rör skolan samlas och de inbyggda funktionerna stödjer användaren i just dennes behov.Syftet med denna studie är att undersöka om och så fall hur lärplattformar stödjer kommunikation i ett urval av skolor i Stockholm 2012.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstämman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats är bolagsorganet styrelsen, som tillsätts på bolagsstämman av företagets aktieägare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, däribland tillsätta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende på företagets storlek.

Kommunikation är viktigt för att människor ska kunna arbeta tillsammans. På arbetsplatsen är det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, fråga om oklarheter, fördela och delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns många störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. När dessutom några av medarbetarna finns på distans, vad händer då med kommunikationen? Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt när och varför de uppstår.

När ett informationssystem skapas är det viktigt att användarna är delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie är att komma fram till hur man ökar användningen av ett intranät och därigenom kan effektivisera arbetsrutiner. Vi har därför formulerat vår forskningsfråga enligt följande:Hur kan man öka användningen av ett intranät?Studien består av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som är nödvändiga att ta under beaktning.

Syftet med uppsatsen är att tydliggöra vad före detta elever har upplevt som framgångsfaktorer vid vistelsen på en resursskola och sätta det i relation till vad personalen på en specialpedagogisk enhet tror att eleverna upplever vara framgångsfaktorer.Metoderna som användes i den kvalitativa studien var intervju och enkät. Vi anser att semistrukturerade intervjuer var den forskningsmetod som främjade vårt syfte att belysa elevernas upplevelser på bästa sätt.I personalundersökningen valdes enkät eftersom vi ville nå ett stort antal respondenter. Frågornas utformning var slutna, skattade och öppna svarsalternativ för att tydliggöra vad pedagogerna tror att eleverna upplevde som framgångsfaktorer på resursskolan.Resultatet tyder på att eleverna upplevde tiden på resursskolan som positiv och att de fick den hjälp de behövde. Betydelsen av goda relationer belystes och relationen till personalen upplevdes som det mest betydelsefulla, överordnat kamratrelationerna.Den exkluderande skolformen upplevdes av eleverna positivt och deras samstämmiga uppgifter är att de känt sig missförstådda och oönskade i tidigare skolformer, vilket bekräftas av pedagogernas uppfattning om elevers upplevelser. Vistelsen på resursskolan har hjälpt eleverna både kognitivt och socialt..

I kemi måste elever ofta balansera reaktionsformler. Under århundradenas lopp har det utvecklats olika modeller inom området reduktions- och oxidationsreaktioner och på gymnasiet idag används framförallt två metoder för balansering av dessa reaktioner, elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden.Syftet med denna studie var att undersöka om det förekommer några missuppfattningar eller svårigheter hos elever gällande elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden, samt att få en uppfattning om hur vanligt förekommande eventuella missuppfattningar är. Till hjälp användes ett frågeformulär med uppgifter av öppen karaktär där eleverna skulle balansera olika redoxreaktioner, samt besvara frågor som har med de två metoderna att göra. Elevernas svar kategoriserades och frekvensen räknades fram för varje svarskategori. Denna studie har alltså både kvalitativa och kvantitativa inslag.Resultatet visar att elever föredrar att använda oxidationstalsmetoden framför elektronövergångsmetoden, när de får chansen att välja.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

I denna rapport har jag försökt att kritiskt granska och kartlägga hur polishundar tränas att hantera påträffade föremål. Det finns två tekniker som nyttjas olika mycket. Det skiljer sig mellan föremål som påträffas när hunden spårar efter en person, och när hunden sänds på ett s k saksök, eller uppletande. I den här undersökningen kan man konstatera att en teknik är säkrare än den andra. Säkrare för hunden, hundföraren, och rättssystemet.

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek.Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagsläget finns för att minera. De hjälpmedel som finns och är brukbara är ytterst begränsade. Ett system som skulle kunna vända denna trend är en minkastare, något som bland annat tas upp i, för fältarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebära för Försvarsmaktens förmåga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sådant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nära knytningen till Försvarsmakten används de grundläggande förmågorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat påvisar att införandet av ett sådant system skulle utveckla arméns, och framförallt då ingenjörförbandens förmåga att minera.