Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen.

Hög konkurrens mellan organisationer gör att marknaden har blivit tuffare och det gäller att ligga i framkant för att vara med och slåss om kunderna. Marknadsföring har länge varit en tung post i budgeten fram till dess att teknologin öppnade upp möjligheten att nå ut direkt till sin målgrupp i realtid - gratis. Sociala medier är ett omtalat ämne som ger organisationer möjligheten att få direktkontakt med sin definierade målgrupp. Problemet med denna relativt nya teknik är att veta hur organisationer ska använda de sociala medierna, vilken webbplats eller applikation som passar organisationen bäst samt hur de bäst kan användas. För organisationer som inte är bekanta med denna teknik kan det vara rena djungeln att börja använda de sociala medierna och därför behövs vägledande råd.Syftet med denna uppsats som skrivs i ämnet Informatik är att studera befintliga strategier för sociala medier och utifrån dessa, med komplement ur den empiriska studien, formulera vägledande råd för användande av sociala medier ur ett marknadsföringsperspektiv.Genom en intervju med en kommunikatör som arbetar med och föreläser inom ämnet sociala medier ges en verklig bild av hur dessa medier används inom marknadsföring.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation.Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.

Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikällor. En reduceringav energianvändningen utgör även ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar såsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger på en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvändning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan användas under hela byggprocessen menlämpar sig främst under projektering då flertalet beslut rörande olika faktorer såsom klimatskal,ventilationssystem, värme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvändningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifråndriftår 2012 och jämförs mot projekterade värden från tidigare energisimulering. En jämförelsegörs även mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för värme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering är en kontinuerligprocess och på vilket sätt detta verktyg kan förbättras i projekteringsarbetet diskuteras.

Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext. Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen.

Problem, Lean är en arbetsmetod som blir allt vanligare inom offentliga förvaltning eftersom det förväntas effektivisera verksamheten. Ett krav som allt fler organisationer behöver ta ställning till.Inom akademiska kretsar diskuteras leans effektivitet samt vad som egentligen ingår i begreppet. Trafikverket har implementerat lean som arbetsmetod inom en specifik del av organisationen, vilken berör Trafikingenjörer från sex olika regioner. Syftet är att effektivisera fyra olika arbetsgruppers ärendehantering. En tidigare kvantitativ undersökning har visat att upplevelsen av lean och av dess implementering varierar i de olika regionerna.

Umeå Energi AB förser majoriteten av Umeå kommun med fjärrvärme. I det centrala fjärrvärmenätet finns två stycken kraftvärmeverk som producerar både värme och el av avfall, Dåva 1, respektive biobränslen i form av träflis och torv, Dåva 2.Kraftvärmeverk får i regel en bättre elverkningsgrad om fjärrvärmevattnets framledningstemperatur sänks, därför undersöks möjligheten och vinstpotentialen i att sänka framledningstemperaturen från kraftvärmeverken och därmed även andra värmeproducerande anläggningar i nätet.Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det är möjligt att sänka framledningstemperaturen i Umeå Energi fjärrvärmenät samt vad den potentiella vinsten av detta skulle kunna vara.För att en sänkning av framledningstemperaturen ska kunna ske utan att värmeproduktionen minskar så måste flödet i nätet ökas så att samma värmemängd kan levereras. I rapporten utreds både läget med dagens flödesbegränsningar samt de flödesbegränsningar som gäller då en extra tryckstegringsstation kopplas in i fjärrvärmenätet.En linjäranpassning av de uppmätta värdena för framledningstemperatur och alfavärde, kvoten mellan producerad el och producerad värme, visar att en sänkning av framledningstemperaturen ger ett ökat alfavärde för båda kraftvärmeverken enligt ekvationerna nedan:?1=0,5834?0,0029?TF   ?2=0,7136?0,0026?TFFörutom att alfavärdet påverkas av framledningstemperaturen så påverkas även värmeförlusterna i fjärrvärmekulverterna.En styrkurva ska i nuläget styra framledningstemperaturen som en funktion av utomhustemperaturen men enligt uppmätta värden kan den styrkurvan inte följas under en stor del av tiden på grund av för höga flöden. Detta tas som en ytterligare indikation på att styrkurvan för framledningstemperaturen bör ses över.Kopplad till fjärrvärmenätet finns en absorptionskylmaskin som kräver en framledningstemperatur på minst 95°C under sommaren, när absorptionskylmaskinen inte är i drift är kravet på framledningstemperaturen 75°C.

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen.

Purpose There are almost infinite numbers of ways to build dairy farms in Sweden. When building a new free stall barn you have the possibility to affect both working environment and animal welfare for many years to come. The construction costs are influenced by which type of barn that is built and what functions it contains, for example one can predict that automatic milking systems are more expensive to integrate than milking parlours. But what is the real cost of today for the construction of free stall barns with milking centres and how is it affected by construction methods and functions? Is the labour time influenced by the building costs? These are some of the questions this report will try to answer.

Elmarknaden världen över genomgår förändringar i takt med växande miljö och kvalitetskrav. För att framgångsrikt driva ett företag under hårdnande konkurrens krävs en fokusering på kvalitet i verksamheten, vilket kan underlättas av att införa ett ledningssystem. För Vattenfall Service är det oklart hur de befintliga ledningssystemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö används i entreprenadprojekt. Ledningen upplever att det är svårt att få en fullständig inblick i projekten. Examensarbetet syftar till att utreda om och hur de båda bolagen i Vattenfall Service använder respektive ledningssystemen som stöd vid framdrift av projekt.

Binaurala inspelningar används när man önskar kunna bibehålla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högtalare. Vid inspelning används två mikrofoner som placeras antingen i öronen på en person eller i öronen på ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast använda ett konsthuvud för att underlätta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen är att konsthuvudet är en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar därför att försämra riktningshörandet jämfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillämpning för den binaurala tekniken är i cockpitmiljöer där det är höga störnivåer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man då jämfört med en mikrofon få ett riktningshörande och det blir lättare att separera de olika rösterna.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.