Sök:

Sökresultat:

368 Uppsatser om Verklig innebörd - Sida 20 av 25

"Der Taubstumme ist ein ordentlicher Mensch, wie der Hörende!" : FrÄgan om mÀnniskan och de dövstummas mÀnniskostatus under upplysningen.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.

Lek utan hinder : hur lekplatser kan anpassas för barn och vuxna med funktionsnedsÀttningar

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Boyd, Warden och slaget om Storbritannien : hÄller förhÀrskande luftmaktsteori vad den lovar?

? Mitt syfte med denna uppsats Àr att pröva förhÀrskande luftmaktsteori pÄ ett verkligtskeende. I uppsatsen prövas dÀrför giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier pÄSlaget om Storbritannien. Min avsikt med detta Àr inte att stÀlla Warden mot Boyd för attdÀrigenom pröva vilken av teorierna som framstÄr som bÀttre Àn den andra, utan metoden attpröva dessa pÄ ett verkligt skeende syftar endast till att pröva dem var för sig.

Internt varumÀrkesbyggande : - hinder och stöd inom organisationen

Ett företags varumÀrke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgÄng för företaget. Mycket fokus, sÄvÀl inom forskning som i nÀringslivet, har traditionellt legat pÄ hur externa kommunikationsverktyg anvÀnds för att bygga och stÀrka varumÀrket. PÄ senare tid har dock personalens, och dÀrmed den interna kommunikationens, betydelse för varumÀrket fÄtt allt större genomslagskraft. De teorier som stÄr till buds pÄ omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ idealmodeller för hur interna processer bör hanteras pÄ ett optimalt sÀtt. Författarna till denna uppsats ifrÄgasÀtter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

LÀrplattform i skolan - Införandet av den virtuella lÀrplattformen Fronter i en svensk kommun

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÀrskilda mönster i hur införandet av lÀrplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades pÄ skolledarnas eget anvÀndande av lÀrplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns nÄgra andra möjliga samband mellan grad av anvÀndande pÄ skolorna och datortÀtheten eller elevernas Älder. För att ta reda pÄ detta behövde jag fÄ veta hur skolledarna anvÀnde sig av systemet samt hur vÀl systemet anvÀndes pÄ olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit nÄgra utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

FastighetsgrÀnser : Del l, Fallstudie av fastighetsgrÀnsers lÀgesnoggrannhet pÄ Fastighetskartan

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lÀgesnoggrann heten pÄ Fastighetskartans fastighetsgrÀnser (del 1), dels en instruktion ror grÀnsvÄrd (del 2). LÀgesnoggrannheten har avsett tvÄ variabler: avstÄnd och areal. AvstÄnd har dock inte mÀtts pÄ vanligt sÀtt i bÄde x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas pÄ en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner pÄ polygoner. Kartans grÀnser har jÀrnrörts med pÄ marken utmÀrkta och hÀvdade grÀnser inom ett omrÄde i södra Sverige.

Formgivning och konstruktion av larmsystem för marint bruk

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idĂ© om ett bĂ„tskydd som med hjĂ€lp av GPS skulle kunna meddela bĂ„tĂ€garen om oönskad aktivitet, sĂ„som stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idĂ©en vid LuleĂ„ tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet pĂ„börjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter tvĂ„ Ă„rs arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idĂ© och verklig produkt.

UngdomsvÄldets utveckling i de tre storstadslÀnen : En statistisk jÀmförelse av ungdomsvÄldets utveckling, nivÄ och trend i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn, samt Sverige i sin helhet mellan Ären 1995 och 2008

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn befintlig officiell kriminalstatistik, sjÀlvdeklarationsundersökningen i Ärskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhÄllanden och BrÄ:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jÀmföra ungdomsvÄldets utveckling i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008 och sedan jÀmföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data Àmnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrÄn tidigare forskning i Àmnet, sambandet mellan alkohol och vÄld och urbaniseringens inverkan pÄ, och samband med vÄldsbrott.De frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara Àr följande:- Hur har ungdomsvÄldet utvecklats i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008?- Hur ser denna utveckling ut i förhÄllande till statistiken gÀllande Sveriges riksnivÄ under samma period?- Vilka skillnader eller likheter gÄr att finna dels mellan de tre lÀnen och dels mellan lÀnen och hela Sverige under nÀmnda period?Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte pÄ nÄgon ökning av antal vÄldsbrott som begÄs av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för vÄld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gÀller för samtliga lÀn och Àven för hela Sverige.

Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram

Titel:Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det ocksÄ kallas, Àr företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna Àr inte underbyggd av nÄgra empiriska undersökningar speciellt inriktade pÄ kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltsÄ. Det behövs dÀrför utökad kunskap om konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

Vinkelfelet i mÀtkretsens pÄverkan pÄ riktade jordfelsskydd

Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mÀtkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det pÄverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mÀtkretsen kan pÄverka det riktade jordfelsskyddet sÄ att verklig felström och uppmÀtt felström inte stÀmmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall stÀller krav pÄ att vinkelfelet fÄr uppgÄ till max ±2 grader för mÀtkretsen. Eftersom vinkelfelet i mÄnga fall har en hög pÄverkan pÄ jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebÀr. Största orsaken till vinkelfelet uppstÄr oftast i strömtransformatorn och dÀrför undersöks hur mycket tvÄ strömtransformatorer med olika klassificeringar som Àr vanliga i elnÀtet pÄverkar vinkelfelet i mÀtkretsen.Jordfel Àr det vanligast uppkomna felet i mellanspÀnningsnÀt och dess storlek beror till stor del pÄ hur mycket kapacitivt bidrag som finns pÄ linjerna samt vÀrdet pÄ nollpunktsresistorn.

TillfredsstÀlld och lönsam : En studie av synen pÄ mÀnniskors arbete, tid och liv inom arbetspsykologin

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domÀnutvidgning, dÀr allt större ansvar tas för fler aspekter av mÀnniskors liv. Man fÄr ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för mÀnniskors liv och hÀlsa bortom arbetet. Ett grundlÀggande antagande inom HR Àr emellertid att vÀlmÄende individer leder till en ökad produktivitet. DÀrigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till mÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende. Det finns dÀrmed anledning att nÀrmre studera de idéer om mÀnniskors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsomrÄde och branch Àr dock svÄrt att fÄnga i ett enda empiriskt material.

Etablera mera : drivkrafter och svÄrigheter vid etablering och drift av en jordbruksverksamhet

Syftet med den hÀr studien Àr att presentera möjliga orsaker till varför startstödet inte resulterat i en ökning av antalet nyetablerade unga jordbrukare. Trenden inom jordbrukssektorn Àr att antalet jordbruksföretag och företagare blir fÀrre och medelÄldern bland de verk-samma jordbrukarna blir högre. Mot bakgrund av detta finns det inom landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013 en ekonomisk stödÄtgÀrd till just unga jordbruksföretagare som vÀljer att nyetablera. Anledningen till att man valt en ekonomisk ÄtgÀrd Àr för att brist pÄ kapital ses som en av de största svÄrigheterna för nyetablerade unga jordbrukare. UtvÀrderingarna av stödet har dock visat pÄ att ÄtgÀrden haft en begrÀnsad effekt, de som etablerat och utnyttjat startstödet, skulle ha etablerat Àven utan.

Analys och metodutveckling avseendeemissionsprovning pÄ helfordon

I dagens samhÀlle fÄr miljöfrÄgor allt större betydelse i den offentliga debatten. Dettagör att mer och mer fokus lÀggs pÄ metoder att begrÀnsa de miljöfarliga utslÀppen somförekommer runt omkring oss. Det gÀller inte minst fordonsindustrin dÀr stor vikt lÀggsvid att begrÀnsa avgasemissionerna som fordonen ger upphov till.För att kunna begrÀnsa ett fordons emissioner Àr det viktigt att kÀnna till motornsemissionsegenskaper vid verklig drift pÄ vÀg. Detta examensarbete behandlarmöjligheterna att komplettera emissionsprovning pÄ vÀg med enklare metoder i syfte attskatta och/eller bekrÀfta dessa egenskaper.Den referensmetod som valts vid undersökningen Àr prov pÄ ett fordon underdrift pÄvÀg, med en emissionsmÀtutrustning frÄn Horiba. De metoder som sedan jÀmförts medreferensmetoden Àr:? Prov pÄ vÀg med data frÄn motorstyrsystemet? Prov pÄ chassidynamometer? Prov i motorprovcell? Simulering i STARS.Undersökningen visar att metoden att mÀta emissioner pÄ vÀg med data frÄn fordonetsstyrsystem har stor potential för goda skattningar av motorns emissionsegenskaper, förgod skattning av absoluta emissionsnivÄer krÀvs dock att en kalibrerad sensor anvÀnds.viDe prov som genomförts pÄ chassidynamometer har i denna undersökning inte givitkonsekvent resultat pÄ grund av reglerproblem, och metodens egenskaper har ej kunnatfaststÀllas.Prov i motorprovcell har visat viss potential för skattningar av emissionsegenskaper,men i dagslÀget krÀvs en bÀttre kunskap om hur i första hand de dynamiskaemissionsegenskaperna pÄverkas av de termiska skillnader som i mÄnga fall existerarmellan prov pÄ vÀg och i motorprovcell.Det visar sig ocksÄ att simuleringsprogrammen inte Àr tillrÀckligt vÀlutvecklade för attkunna ge bra skattningar av emissionerna vid de dynamiska lastförlopp somkÀnnetecknar drift pÄ vÀg.

Konstruktion av LabVIEW-program som styr en pump för att generera en simulerad hjÀrtpuls

Berggren, O. (2014) COMSOL Multiphysics ? Ett energitekniskt analysverktyg vid numerisk simulering av köldbryggor och analys av fukt i konstruktionsdetaljer. Examensuppsats i Àmnet energiteknik. Institutionen för tillÀmpad elektronik och fysik vid UmeÄ Universitet.Konsultföretaget Tyréns har vid sitt kontor i UmeÄ önskat att utvÀrdera tillÀmpningen av programvaran COMSOL Multiphysics.

LikstÀllighetsprincipen, sjÀlvkostnadsprincipen och principen om förbud mot retroaktiva beslut ? begrÀnsningar i den kommunala verksamheten

Kommunernas behörighet att företa ÄtgÀrder i sin verksamhet begrÀnsas av ett antal kommunalrÀttsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som fÄr företas och hur kommunerna skall agera nÀr de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i tvÄ olika typer. Det finns dels sÄdana principer som sÀtter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begrÀnsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det Àr framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->